No description available.

Uppsatsen behandlar den framgångsrika affärsformen merchandising utifrån ett rättsligt perspektiv. Den för denna uppsats relevanta betydelsen av begreppet kan formuleras enligt följande; Merchandising är metoder för att åstadkomma försäljning och marknadsföring av artfrämmande produkter, genom att utnyttja det kommersiella värdet i en immateriell tillgång. Karakteriserande för merchandising är det sekundära utnyttjandet av den immateriella rättigheten, vilket innebär att merchandisingprodukten tillhör en annan varusfär än den som ursprungligen förknippats med det immateriellt skyddade objektet. Merchandising bygger på licensiering och affärsformen för med sig särskilda fördelar. För licensgivaren kan merchandising generera inkomster i form av försäljningsroyalties och samtidigt ge tillgång till en ny produktmarknad, till en relativt låg kostnad och risk. Det kan också fungera som ett effektivt marknadsföringsverktyg. För licenstagaren kan merchandising ge de egna produkterna en ökad dragningskraft.På grund av affärsformens speciella karaktär måste en rad olika rättsområden beaktas vid en juridisk analys. Sui generis lagstiftning saknas i Sverige såväl som internationellt och olika regelverk blir därför tillämpliga i varje enskilt fall, främst beroende på vilken typ av immateriell rättighet som det aktuella merchandisingavtalet baserats på. Vid utformandet av ett merchandisinglicensavtal så blir allmänna avtalsrättsliga principer och regler tillämpliga. I detta avseende bör man uppmärksamma de rättsliga egenskaper som är särskiljande för immaterialrättsliga licensavtal i allmänhet. Specifikationsprincipen, vilken förordar en restriktiv tolkning av avtalsvillkor, blir här av central betydelse. I övrigt är avtalsfriheten och det ibland ojämna balansförhållandet mellan parterna, utmärkande faktorer. Därtill kommer de för merchandising utmärkande avtalsaspekter som normalt bör regleras tydligt i licensavtalet och som kan ge upphov till särskilda frågor. De licensavtal som används för merchandising kan också diskuteras utifrån ett konkurrensrättsligt perspektiv, bl.a. i relation till de europarättsliga gruppundantagsförordningarna.

This essay revolves around Synchronization management & Synchronization licensing, or in short sync. The development of sync as a career choice and profession has been fast and is still ongoing. It is not until later years that sync has become a proper profession, whereas before it was just part of a publisher or sales person’s regular work. In short, sync deals with the commercial use of copyright protected music. A synchronization manager negotiates fees and licensing agreements while handling the dialogue between commercial businesses, publishers and in some cases song writers. Once a deal has been made a Synchronization license is granted by the owner of the copyrighted music, allowing the licensee (the person wanting to use the material) to use the music according to the agreement. A Synchronization license is most commonly used when a company wants to use music in either commercial, television or any kind of visual media. To get a better understand of Synchronization management a series of interviews were conducted to get three different perspectives. The first interview helped establish what a synchronization manager actually does, and was held with a person who works with the profession in question. To better grasp the song writing point of view when it comes to sync an interview with a person who was writing for sync briefs was conducted. Lastly, a publisher was interviewed to help understand synchronization licensing from a publishing point of view. The result generated by the interviews in combination with already written articles about Synchronization management helped get a better understanding of the profession and how different individuals are using it in their daily life in music. The main question of this essay was to establish if sync is a reliable source of income for “up-and-coming” song writers and music producers.

Uppsatsen diskuterar huruvida en ökad reglering av fastighetsmäklarbranschen kan hämma och skada effektiviteten på mäklarmarknaden. För att ge en bredare kontext som kan belysa frågeställningen har en översiktlig jämförelse gjorts mellan Sverige och England.

Licensiering utgör ett viktigt verktyg inom upphovsrätten och har en stor praktisk betydelse för såväl upphovsmän som rättighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen är en nordisk rättsfigur som framtagits för att klarera rättigheter vid massutnyttjanden av upphovsrättsligt skyddade verk och ger möjlighet att utnyttja verk av utanförstående upphovsmän utan att inhämta tillstånd. Upphovsmännens rättigheter tillvaratas genom rätt till ersättning och erforderliga skyddsregler. Nyligen genomförda nationella lagändringar tillsammans med lagstiftningsprojekt på EU-nivå har aktualiserat avtalslicenskonstruktionen och dess funktion. De nationella lagändringarna har utvidgad avtalslicensbestämmelserna som nu omfattar fler tillgängliggöranden, fler verkstyper och fler rättssubjekt än tidigare, något som ger såväl positiva som negativa effekter på marknadens parter. Inom EU har direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning och andra lagstiftningsprojekt såsom en gemensam EU- rättslig upphovsrättslagstiftning föranlett frågor om avtalslicensens framtid. Avtalslicenser har funnits i Sverige sedan 1960-talet och fortsätter att utvecklas och utvidgas i takt med att nya tekniska lösningar uppstår. Ett mer globalt, gränsöverskridande samhälle skapar nya förutsättningar och nya möjligheter men kan även ge upphov till nya problem. De upphovsrättsliga organisationerna är välfungerande i Sverige vilket är en förutsättning för att konstruktionen skall fungera på ett tillfredställande sätt. Stor kollektiv anslutning och transparens kan identifieras som anledningar till konstruktionens framgång i Sverige. Utvidgningen av avtalslicenserna tyder också på ett stort förtroende för rättsfiguren från samtliga parter. Vidare ger nya avtalslicenser möjligheter att utveckla nya innovativa tjänster där strömmade tjänster kommer att spela en central roll i framtiden. Avtalslicensens framtid är beroende av många faktorer, bland annat utvecklingen inom EU där det sker ett kontinuerligt arbete för att harmonisera medlemsstaternas upphovsrättsliga lagstiftning. Idéer om gemensam EU- registrering av upphovsrätt och en harmoniserad EU-rättslig upphovsrättslagstiftning kan komma att bli avgörande för avtalslicensernas framtid.

Bakgrund och problemformulering: Gruvnäringen i Sverige står inför flerakritiska utmaningar som hotar dess långsiktiga hållbarhet. Digitaliseringen som ärnödvändigt för att förbli konkurrenskraftig i gruvindustrin, riskerar att minskasysselsättningen i företagens närområden. Detta kan leda till ökat motstånd frånlokalbefolkningen, vars sociala acceptans är avgörande för verksamhetens fortsattadrift. Samtidigt finns det en brist på högutbildad arbetskraft som ingenjörer,automationstekniker, och datavetare, vilket är nödvändigt för att genomföra dendigitala omställningen. Gruvbolagen måste också omskola befintlig personal föratt möta de nya kompetenskraven, vilket riskerar att mötas av internt motståndsom kan spridas till omgivningen. I och med digitaliseringen måste gruvbolagensåledes bemöta flertalet kompetensrelaterade utmaningar samtidigt som godarelationer med lokalbefolkningen upprätthålls. Utan en väl genomförd omställningriskerar gruvbolagen att förlora både effektivitet och lokalt stöd. Dennabalansgång mellan att driva digitaliseringen och bibehålla social och ekonomiskstabilitet i gruvsamhällena är en central utmaning för branschen. Syfte och forskningsfrågor: Syftet med denna uppsats är att få en holistisk bildöver vilka kompetensrelaterade utmaningar gruvindustrins digitalisering medför,samt hur dessa utmaningar kan förstås i relation till varandra. Studien ämnar ävenatt undersöka hur svenska gruvbolag arbetar för att möta dessa utmaningar, ochslutligen att utifrån befintlig litteratur och intervjuer med anställda inomgruvindustrin ge förslag på hur dessa utmaningar kan hanteras. Detta harundersökts genom följande två forskningsfrågor; Vilka utmaningar medför gruvindustrins digitalisering kopplat tillkompetensförsörjning, och hur samverkar dessa med varandra? Hur arbetar svenska gruvbolag i dagsläget för att möta de kompetensrelateradeutmaningarna digitaliseringen medför? Resultat och kunskapsbidrag: Studien identifierade tre huvudsakligautmaningar: personal- och kompetensbrist, motstånd till förändring, och socialacceptans (SLO). Dessa utmaningar utgör en paradox där lösningen på ett problem kan förvärra ett annat, vilket ställer krav på att kunna se problemen bådeindividuellt och holistiskt, vara dynamisk i beslutsfattandet, och att noggrantbalansera olika åtgärder.Resultaten visar likt tidigare forskning ett ökat behov av digitalt kunnig personal. Imotsats till tidigare forskning framgick dock att digitaliseringen osannolikt ledertill minskad sysselsättning, då företagens behov av personal växer medutvecklingen. Gruvindustrins attraktionsproblem grundas sig i geografiskavlägsenhet, låg arbetslöshet i närområden, få högutbildade i närheten, ochnegativa uppfattningar om branschen. Gruvbolagen kompenserar detta medgenerösa löner, karriärmöjligheter, socialt engagemang och rekrytering frånutlandet med stöd för integration. För att stärka sin SLO och göra området mer attraktivt arbetar gruvbolagen medsocial hållbarhet och stöttar närliggande samhällen. De samarbetar även medskolor, deltar i arbetsmarknadsmässor och använder sociala medier för attmarknadsföra sig som arbetsgivare. Även kompetensutveckling framgick somavgörande för att möta verksamhetens behov, marknadsförautvecklingsmöjligheter och behålla personal genom främst intern men ocksåextern utbildning och utvecklingsprogram. Internt förändringsmotstånd identifierades särskilt bland anställda som arbetatinom företagen under en längre tid. Då gruvbolag har en hög andel anställda medlång anställningstid, kan det bli ett signifikant problem för företagen om det intehanteras rätt. Detta motstånd hanterar gruvbolagen huvudsakligen genom attinformera anställda om varför förändringen är nödvändig, men kan hanteras bättregenom att ta stöd av Hiatts ADKAR-modell. / Background and problem statement: The mining industry in Sweden facesseveral critical challenges that threaten its long-term sustainability. Digitalization,which is necessary to remain competitive in the mining industry, is at risk ofcausing reduced employment in the companies' local areas. This can lead toincreased resistance from the local population, whose social acceptance is crucialfor the continued operation of the industry. Simultaneously, there is a shortage ofhighly educated workforce, such as engineers and data scientists, which isnecessary to carry out the technical transition. Mining companies also need toretrain existing staff to meet the new competency requirements, which risksencountering internal resistance that can spread to the surrounding community.Thus, in the face of digitalization, mining companies must address multiplecompetence-related challenges while maintaining good relations with the localpopulation. Without a well-executed transition, mining companies risk losing bothefficiency and local support. Balancing digitalization with maintaining social andeconomic stability in mining communities is a central challenge for the industry. Purpose and research questions: The purpose of this thesis is to obtain a holisticview of the competence-related challenges brought by the digitalization of themining industry and how these challenges can be understood in relation to eachother. The study also aims to examine how Swedish mining companies work tomeet these challenges and based on existing literature and interviews withindustry employees, to propose how these challenges can be managed. This hasbeen investigated through the following two research questions: What challenges does the digitalization of the mining industry pose related tocompetence provision, and how do these interact with each other? How are Swedish mining companies currently working to meet thecompetence-related challenges brought by digitalization?  Results and contribution: The study identified three main challenges: employeeand competence shortage, resistance to change, and Social License to Operate(SLO). These challenges form a paradox where the solution to one problem canexacerbate another, requiring the ability to view the problems both individuallyand holistically, be dynamic in decision-making, and carefully balance differentmeasures. The results show, like previous research, an increased need for digitally skilledpersonnel. However, contrary to earlier studies, it emerged that digitalization isunlikely to result in reduced employment, as companies' need for personnel growswith the development. The employee attraction problems of the mining industryare based on geographical remoteness, low unemployment in local areas, fewhighly educated people nearby, and negative perceptions of the industry. Miningcompanies compensate for this with generous salaries, career opportunities, socialengagement, and recruitment from abroad with support for integration. To strengthen their SLO and make the area more attractive, mining companieswork with social sustainability and support local communities. Further, theycollaborate with schools, participate in job fairs, and use social media to marketthemselves as employers. Competence development also emerged as crucial tomeet the needs of the business, market development opportunities, and retain staffthrough mainly internal but also external training and development programs.Internal resistance to change was identified, especially among employees whohave worked in the company for a long time. As mining companies have a highproportion of employees with long tenures, it can become a significant problemfor the companies if not managed right. This resistance is mainly managed byinforming employees about why the change is necessary but can be better handledusing Hiatts ADKAR-model.