No description available.

Uppsatsen behandlar den framgångsrika affärsformen merchandising utifrån ett rättsligt perspektiv. Den för denna uppsats relevanta betydelsen av begreppet kan formuleras enligt följande; Merchandising är metoder för att åstadkomma försäljning och marknadsföring av artfrämmande produkter, genom att utnyttja det kommersiella värdet i en immateriell tillgång. Karakteriserande för merchandising är det sekundära utnyttjandet av den immateriella rättigheten, vilket innebär att merchandisingprodukten tillhör en annan varusfär än den som ursprungligen förknippats med det immateriellt skyddade objektet. Merchandising bygger på licensiering och affärsformen för med sig särskilda fördelar. För licensgivaren kan merchandising generera inkomster i form av försäljningsroyalties och samtidigt ge tillgång till en ny produktmarknad, till en relativt låg kostnad och risk. Det kan också fungera som ett effektivt marknadsföringsverktyg. För licenstagaren kan merchandising ge de egna produkterna en ökad dragningskraft.På grund av affärsformens speciella karaktär måste en rad olika rättsområden beaktas vid en juridisk analys. Sui generis lagstiftning saknas i Sverige såväl som internationellt och olika regelverk blir därför tillämpliga i varje enskilt fall, främst beroende på vilken typ av immateriell rättighet som det aktuella merchandisingavtalet baserats på. Vid utformandet av ett merchandisinglicensavtal så blir allmänna avtalsrättsliga principer och regler tillämpliga. I detta avseende bör man uppmärksamma de rättsliga egenskaper som är särskiljande för immaterialrättsliga licensavtal i allmänhet. Specifikationsprincipen, vilken förordar en restriktiv tolkning av avtalsvillkor, blir här av central betydelse. I övrigt är avtalsfriheten och det ibland ojämna balansförhållandet mellan parterna, utmärkande faktorer. Därtill kommer de för merchandising utmärkande avtalsaspekter som normalt bör regleras tydligt i licensavtalet och som kan ge upphov till särskilda frågor. De licensavtal som används för merchandising kan också diskuteras utifrån ett konkurrensrättsligt perspektiv, bl.a. i relation till de europarättsliga gruppundantagsförordningarna.

This essay revolves around Synchronization management & Synchronization licensing, or in short sync. The development of sync as a career choice and profession has been fast and is still ongoing. It is not until later years that sync has become a proper profession, whereas before it was just part of a publisher or sales person’s regular work. In short, sync deals with the commercial use of copyright protected music. A synchronization manager negotiates fees and licensing agreements while handling the dialogue between commercial businesses, publishers and in some cases song writers. Once a deal has been made a Synchronization license is granted by the owner of the copyrighted music, allowing the licensee (the person wanting to use the material) to use the music according to the agreement. A Synchronization license is most commonly used when a company wants to use music in either commercial, television or any kind of visual media. To get a better understand of Synchronization management a series of interviews were conducted to get three different perspectives. The first interview helped establish what a synchronization manager actually does, and was held with a person who works with the profession in question. To better grasp the song writing point of view when it comes to sync an interview with a person who was writing for sync briefs was conducted. Lastly, a publisher was interviewed to help understand synchronization licensing from a publishing point of view. The result generated by the interviews in combination with already written articles about Synchronization management helped get a better understanding of the profession and how different individuals are using it in their daily life in music. The main question of this essay was to establish if sync is a reliable source of income for “up-and-coming” song writers and music producers.

Uppsatsen diskuterar huruvida en ökad reglering av fastighetsmäklarbranschen kan hämma och skada effektiviteten på mäklarmarknaden. För att ge en bredare kontext som kan belysa frågeställningen har en översiktlig jämförelse gjorts mellan Sverige och England.

Licensiering utgör ett viktigt verktyg inom upphovsrätten och har en stor praktisk betydelse för såväl upphovsmän som rättighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen är en nordisk rättsfigur som framtagits för att klarera rättigheter vid massutnyttjanden av upphovsrättsligt skyddade verk och ger möjlighet att utnyttja verk av utanförstående upphovsmän utan att inhämta tillstånd. Upphovsmännens rättigheter tillvaratas genom rätt till ersättning och erforderliga skyddsregler. Nyligen genomförda nationella lagändringar tillsammans med lagstiftningsprojekt på EU-nivå har aktualiserat avtalslicenskonstruktionen och dess funktion. De nationella lagändringarna har utvidgad avtalslicensbestämmelserna som nu omfattar fler tillgängliggöranden, fler verkstyper och fler rättssubjekt än tidigare, något som ger såväl positiva som negativa effekter på marknadens parter. Inom EU har direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning och andra lagstiftningsprojekt såsom en gemensam EU- rättslig upphovsrättslagstiftning föranlett frågor om avtalslicensens framtid. Avtalslicenser har funnits i Sverige sedan 1960-talet och fortsätter att utvecklas och utvidgas i takt med att nya tekniska lösningar uppstår. Ett mer globalt, gränsöverskridande samhälle skapar nya förutsättningar och nya möjligheter men kan även ge upphov till nya problem. De upphovsrättsliga organisationerna är välfungerande i Sverige vilket är en förutsättning för att konstruktionen skall fungera på ett tillfredställande sätt. Stor kollektiv anslutning och transparens kan identifieras som anledningar till konstruktionens framgång i Sverige. Utvidgningen av avtalslicenserna tyder också på ett stort förtroende för rättsfiguren från samtliga parter. Vidare ger nya avtalslicenser möjligheter att utveckla nya innovativa tjänster där strömmade tjänster kommer att spela en central roll i framtiden. Avtalslicensens framtid är beroende av många faktorer, bland annat utvecklingen inom EU där det sker ett kontinuerligt arbete för att harmonisera medlemsstaternas upphovsrättsliga lagstiftning. Idéer om gemensam EU- registrering av upphovsrätt och en harmoniserad EU-rättslig upphovsrättslagstiftning kan komma att bli avgörande för avtalslicensernas framtid.