No description available.

Licensiering utgör ett viktigt verktyg inom upphovsrätten och har en stor praktisk betydelse för såväl upphovsmän som rättighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen är en nordisk rättsfigur som framtagits för att klarera rättigheter vid massutnyttjanden av upphovsrättsligt skyddade verk och ger möjlighet att utnyttja verk av utanförstående upphovsmän utan att inhämta tillstånd. Upphovsmännens rättigheter tillvaratas genom rätt till ersättning och erforderliga skyddsregler. Nyligen genomförda nationella lagändringar tillsammans med lagstiftningsprojekt på EU-nivå har aktualiserat avtalslicenskonstruktionen och dess funktion. De nationella lagändringarna har utvidgad avtalslicensbestämmelserna som nu omfattar fler tillgängliggöranden, fler verkstyper och fler rättssubjekt än tidigare, något som ger såväl positiva som negativa effekter på marknadens parter. Inom EU har direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning och andra lagstiftningsprojekt såsom en gemensam EU- rättslig upphovsrättslagstiftning föranlett frågor om avtalslicensens framtid. Avtalslicenser har funnits i Sverige sedan 1960-talet och fortsätter att utvecklas och utvidgas i takt med att nya tekniska lösningar uppstår. Ett mer globalt, gränsöverskridande samhälle skapar nya förutsättningar och nya möjligheter men kan även ge upphov till nya problem. De upphovsrättsliga organisationerna är välfungerande i Sverige vilket är en förutsättning för att konstruktionen skall fungera på ett tillfredställande sätt. Stor kollektiv anslutning och transparens kan identifieras som anledningar till konstruktionens framgång i Sverige. Utvidgningen av avtalslicenserna tyder också på ett stort förtroende för rättsfiguren från samtliga parter. Vidare ger nya avtalslicenser möjligheter att utveckla nya innovativa tjänster där strömmade tjänster kommer att spela en central roll i framtiden. Avtalslicensens framtid är beroende av många faktorer, bland annat utvecklingen inom EU där det sker ett kontinuerligt arbete för att harmonisera medlemsstaternas upphovsrättsliga lagstiftning. Idéer om gemensam EU- registrering av upphovsrätt och en harmoniserad EU-rättslig upphovsrättslagstiftning kan komma att bli avgörande för avtalslicensernas framtid.

Abstract Copyright is designed to not interfere with society's general and overriding interest of effective competition. An effective market competition benefits consumers by lowering prices, raising the quality and expands the range of goods and services. The purpose of the paper is to investigate if the collecting societies licensing violates competition laws. On the basis of the investigation regarding the bill for a new Swedish copyright law (URL), mainly the new wording that regulates the license agreement, corresponds to the EU competition rules and customs within the area. The collecting societies licensing violates the competition laws in the following cases • Discrimination of members because of nationality •           Authors transferring their sole rights to global exploitation •           The collecting society have the right to manage the rights after the author have left as a member •           Users that are established abroad do not get access to the repertoire of  the collecting societies, the same goes for concerted practice if this is the purpose or result •           Parallel behaviours that cannot be explained objectively •           Dividing the market •           Fixed Prices •           Refusal to sign multi-territorial licenses •           Apply different conditions for equivalent transactions resulting in competition disadvantages for a company that cannot be justified by reasonable causes Currently there are no indications that the new bill to a new URL violates EU law. The author of the paper thinks this may change if the collective management extends, so that other member states get the extended license agreements, then the single market is affected by the competition restriction that the new bill to the URL mean. The author of the paper thinks that the bill for a new URL should be changed so that a collective society will not get monopoly to sign licenses with extended license agreements. / Sammanfattning Upphovsrätten är utformad i syfte att inte inkräkta på samhällets generella och överordnade intresse av en effektiv konkurrens. En effektiv marknadskonkurrens gynnar konsumenterna genom att den pressar priserna, höjer kvaliteten och ökar utbudet av varor och tjänster. Syftet med uppsatsen är att utreda om upphovsrättsorganisationernas licensering strider mot konkurrenslagstiftningen. Utifrån den utredningen granskas om lagförslaget till en ny URL, framförallt den nya lydelsen som reglerar avtalslicenser, stämmer överens med EU:s konkurrensregler och praxis på området.  I följande fall strider upphovsrättsorganisations licensering mot konkurrensrätten •           Diskriminering av medlemmarna på grund av nationalitet •           Upphovsmännen överlåter sina rättigheter med ensamrätt för en global exploatering •           Upphovsrättsorganisationen har rätt att förvalta rättigheterna efter att upphovsmannen utträtt som medlem •           Användare som är etablerade utomlands får inte tillgång till upphovsrättsorganisationens repertoar, gäller även samordnade förfaranden om detta är syftet eller resultatet •           Parallella beteenden som inte kan förklaras objektivt •           Uppdelning av marknaden •           Prissamarbeten •           Vägra teckna multi-territoriella licenser •           Tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner med följden att ena bolaget får en konkurrensnackdel som inte går att rättfärdiga genom sakliga skäl I nuläget finns inget som tyder på att det nya lagförslaget till en ny URL strider mot EU-rätten. Enligt uppsatsförfattarens åsikt kan detta ändras om den kollektiva förvaltningen utökas så att den får avtalslicensverkan även i andra medlemsländer varpå den inre marknaden påverkas av den konkurrensbegränsning som det nya lagförslaget till en ny URL innebär. Uppsatsförfattaren anser att lagförslaget till en ny URL bör ändras så att inte en upphovsrättsorganisation ges monopol att teckna licens med avtalslicensverkan.