Förtätning anses vara eftersträvansvärt och hållbart i dagens stadsbyggnad, i och med de fördelar täthet medför, och i Stockholm syns en trend med områden där det byggs både högre och tätare än tidigare. Även om förtätning innebär fördelar medför det flera utmaningar där avvägningar behöver göras mellan olika kvalitéer. Därför är syftet med denna undersökning att studera utmaningar med förtätning som kan komma att påverka människors välbefinnande ifall de inte prioriteras. Litteraturstudier har utförts för att samla information om kopplingen mellan täthet och välbefinnande samt de studerade utmaningarna kring ljusförhållanden, grönområden och ytor för barn. Dessa utmaningar valdes ut eftersom de var återkommande i den offentliga debatten om förtätning. Därefter utfördes en jämförelse mellan Hagastaden och Liljeholmskajen, vilka båda förtätas genom omexploatering, där både kvalitativa och kvantitativa förtätningsaspekter undersöktes med grund i teorin. Resultaten visade att Liljeholmskajen var tätare än Hagastaden utifrån de kvantitativa måtten på områdesnivå men att Hagastaden var tätare på kvartersnivå. De visade även att liknande strategier använts vid förtätning i båda områdena men att de studerade täthetsmåtten kan förstås på olika sätt. Undersökningen visade dessutom att det är betydande att se till både hårda och mjuka element vid bestämmelse av täthet samt att kvalitativa mått ibland säger mer än kvantitativa. Vidare pekade resultaten i studien på att de undersökta utmaningarna kan påverka välbefinnande negativt om dessa inte hanteras på ett bra sätt i planeringen, där barn riskerar att beröras mest i både Hagastaden och Liljeholmskajen. Studien kom fram till tre kriterier att ta hänsyn till vid avvägningen mellan förtätning och de tre utmaningarna. Dessa kriterier innefattar; att vid förtätning ha en stor skillnad mellan högsta och lägsta våningsantal för att främja goda ljusförhållanden, att vid utformning av grönområden fokusera på varierad natur och vegetation samt att vid ytor för barn fokusera på förskolegårdar, där dessa ska vara tillräckligt stora och inkludera en betydande mängd vegetation. / Densification is considered to be desirable and sustainable in urban planning today, based on the advantages that follow and in Stockholm a current trend can be seen with both higher and more densified blocks. The fact that cities grow more compact is causing challenges which has to be taken in to account in urban planning in order to not jeopardize important qualities. Therefore, the purpose of this paper is to study the challenges that come with densification and how it may affect social well-being. To examine the connection between density and wellbeing, literature studies were performed to collect information. Those studies also included theories about the three challenges that this paper came to focus on, so as light conditions, green spaces and areas made for children. These specific challenges were selected since they were recurrent in the public debate considering densification. Furthermore, a comparison between the former brownfields Hagastaden and Liljeholmskajen was made, which studied both qualitative and quantitative aspects in densification based on the theories. The results in this paper showed that Liljeholmskajen appeared to be more compact than Hagastaden based on the quantitative perspective in the restricted area, but Hagastaden on the other hand was more compact at a block level. Another result proved by the paper was that similar strategies in densification has been used in both areas, but also that the studied dimensions of densification has been practiced in different ways. The study also showed the importance of considering both hard and soft elements when determining density and that the qualities of a built environment can be more important when assessing density over quantity. Furthermore, the paper showed that challenges with densification could have a bad impact on social well-being, if not being considered in urban planning, and that children are the ones most affected by densification in both Hagastaden and Liljeholmskajen. In the discussion, the paper ended up with three criterias which can be included in urban planning in order to encourage social well-being in densified areas. These criterias included; to consider a great difference between the highest and lowest building regarding number of floors to promote good lightning conditions, to include varied nature and vegetation when developing green spaces and when it comes to areas made for children, to focus on the yards belonging to kindergartens, where these should be large enough and include a great amount of vegetation.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-275729 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Ericson, Anja, Haglund, Linn |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 20377 |
Page generated in 0.0108 seconds