Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt drabbar främst den äldre (≥65 år) befolkningen och påverkar hela personens livssituation. Tidigare forskning påvisar att personer med hjärtsvikt upplevde bristande information och kommunikation från vården. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera dessa brister för att förbättra den personcentrerade omvårdnaden samt upprätthålla hälsa hos personer med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt utifrån KASAM. Metod: Litteraturöversikten har genomförts utifrån kvalitativ metod och deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen som använts är Antonovskys (2005) teori om Känsla av Sammanhang (KASAM). Fribergs (2012a) femstegsmodell för kvalitativa studier har använt i analysprocessen där 11 vetenskapliga artiklar har tolkats. Resultat: Information och kommunikation från sjukvården upplevdes brista, vilket resulterade i sämre hantering av sjukdomen. Hjärtsvikten medförde begränsningar i det dagliga livet och personerna hittade strategier genom att prioritera annorlunda samt utföra aktiviteter som gav dem tillfredsställelse. Meningsfulla aktiviteter, självständighet i vardagen samt socialt stöd ansågs betydelsefullt. Slutsats: Personernas hälsa, vardag och välbefinnande påverkades av att leva med hjärtsvikt. Sjuksköterskan kan utifrån litteraturöversikten förbättra den personcentrerade omvårdnaden, vilket förväntas generera förbättrad hälsa och välbefinnande för personer med hjärtsvikt. / Background: Chronic heart failure affects mainly the elderly (≥65 years) and affects the entire person's life situation. Previous research shows that people with heart failure experienced lack of information and communication from health care. Nurses role is to identify these shortcomings to improve person-centered care to maintain health of people with heart failure. Purpose: To describe older peoples experiences of living with chronic heart failure based on KASAM. Method: The literature review has been conducted using qualitative method and deductive approach. The theoretical framework used was Antonovsky's (2005) theory of Sense of Coherence (SOC). Friberg (2012a) five-step model for qualitative studies were used in the analys process and 11 scientific articles where interpreted. Results: Lack of information and communication from health care were experienced, resulting poor management of the disease. Heart failure resulted in limitations in daily life and people found strategies by prioritizing differently and perform activities that gave satisfaction. Meaningful activities, independence and social support was considered significant. Conclusion: Health, living and well-being were affected by living with heart failure. Nurses can based on this literature review improve person-centered care, health and well-being for people with heart failure.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-34664 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Larsson, Johanna, Svanberg, Merja |
| Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds