<p>Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som är det system arbetsförmedlingen använder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer med nedsatt arbetsförmåga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat på individens liv på väg till arbete, men också hur kodningen har påverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att få svar på våra frågor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla män mellan 30 och 50 år och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet använde vi oss av Erving Goffmans stigmateori. Studien visade att arbetshandikappkodningen har inverkat på individens väg till arbete på så sätt att det har lett till ett arbete anpassat efter personernas förmåga. Kodningen upplevdes dock som ett hinder att göra sig gällande på den öppna arbetsmarknaden. När det gäller den andra frågeställningen kunde vi märka en viss påverkan på det övriga livet. Däremot kunde vi inte se om denna inverkan berodde på kodningen i sig eller det bakomliggande funktionshindret </p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:miun-6737 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Nordlund, Mari, Jansson Haglund, Carina |
| Publisher | Mid Sweden University, Department of Health Sciences, Mid Sweden University, Department of Health Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0009 seconds