Several organisations and regulators around the globe are recognising warming as a systematic financial risk and investors have increasingly focused on assessing climate-change threats to their assets. In 2018, Morningstar launched a new designation for funds that take global warming into consideration, also called low-carbon funds. This thesis aims to provide relevant insight about the differences in performance and net capital inflow between low-carbon funds and traditional funds on the European market. Furthermore, with the help of statistical regression it was investigated whether low-carbon funds are less sensitive to price changes in different energy and environmental products, such as fossil fuels, electricity and carbon emission allowances, compared to traditional funds. The results suggest that low-carbon funds have been receiving greater compounded annual returns compared to traditional funds during 2018-2020. Furthermore, the annual returns were compared for each fund before- and after becoming a low-carbon fund. The results indicate that it has been more likely for funds to receive greater returns as they became accounted as low-carbon funds. In contrast, any significant difference in net capital inflows between low-carbon funds and traditional funds could not be verified. Finally, it was concluded that the price changes of the included energy and environmental products had no significant impact on the funds' returns. / Organisationer och tillsynsmyndigheter världen över ser den globala uppvärmningen som en systematisk finansiell risk och investerare har i allt högre grad fokuserat på att analysera dessa klimathot i sina tillgångar. År 2018 lanserade Morningstar en ny beteckning för fonder som tar hänsyn till den globala uppvärmningen, så kallade klimatsmarta fonder. Detta examensarbete har som mål att ge relevant information om de skillnader som råder i avkastning och kapitalinflöde mellan klimatsmarta fonder och traditionella fonder på den Europeiska marknaden. Med hjälp av statistisk regression undersöktes huruvida de klimatsmarta fonderna är mindre känsliga för prisförändringar hos olika energi- och miljöprodukter, såsom fossila bränslen, elektricitet och utsläppsrätter, jämfört med traditionella fonder. Resultaten tyder på att klimatsmarta fonder har haft en högre årlig avkastning jämfört med traditionella fonder under 2018-2020. Dessutom jämfördes den årliga avkastningen för varje fond före och efter det att den ansågs vara klimatsmart. Resultaten indikerar att det har varit mer sannolikt för fonder att få en högre avkastning när de klassifceras som klimatsmarta fonder. Inga signifikanta skillnader mellan klimatsmarta fonder och traditionella fonder kunde påvisas hos kapitalinflödet. Avslutningsvis drogs slutsatsen att prisförändringarna på de inkluderade energi- och miljöprodukterna inte hade någon betydande inverkan på fondernas avkastning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-311952 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Skaredotter, Erika |
| Publisher | KTH, Matematisk statistik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-SCI-GRU ; 2021:190 |
Page generated in 0.0022 seconds