Mäns våld mot kvinnor i nära relationer klassificeras som ett allvarligt folkhälsoproblem och en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter (WHO, 2013). Samhällets ansvar för problemet har uppmärksammats under de senaste decennierna, bland annat genom stärkt lagstiftning och en högre politisk prioritet. Hur mäns våld mot kvinnor i nära relationer förklaras kan påverka synen på vad som måste förändras för att våldet ska upphöra. De diskurser som brukas på ett offentligt plan, och inte minst i media, får således direkta konsekvenser. Med en förförståelse i teorier om könsmaktsordning och medias gestaltningsmakt har vi haft som syfte att undersöka och analysera hur mäns våld mot kvinnor i nära relationer kan framställas i svenska mediers nyhetsrapportering. Vi har använt oss av kritisk diskursanalys för att systematiskt analysera och kritiskt granska 33 artiklar från SVT, Aftonbladet och DN mellan år 2000 och år 2022. En av vår studies slutsatser är att kvinnors strukturella underordning i samhället kan reflekteras i medias val av ord vilka förminskar och normaliserar våldet, såsom ”kvinnomord” och ”kvinnomisshandel”. Det patriarkala tolkningsföreträdet kan också speglas i osynliggörandet av handlande agenter, förövare, samt i gestaltningar av kvinnliga brottsoffer som kropp, till stor del intetsägande - ändå ansvarsbärande, i de fall kvinnan framställas likt en ”indragare” av våld. Ytterligare en slutsats är att media kan, genom att betona individuella och relationella förklaringsmodeller till våldet, fortsätta att reproducera ett avvikelseperspektiv. I det studerade materialet har vi även funnit ett dominerande kriminaljournalistiskt perspektiv, där röster inom poliskåren eller rättsväsendet ges mest utrymme att uttala sig - medias gestaltningsmakt kan synas i dessa val av perspektiv. Medias gestaltningsmakt kan också synas i val att utmana rådande diskurser genom omformande journalistiska grepp. Vår studie diskuterar hur reproducerande eller omformande av rådande diskurser vad gäller mäns våld mot kvinnor i nära relationer kan påverka den sociala praktiken - inte minst när det kommer till frågan om ansvar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-204116 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Thoresdotter, Emma Caroline, Butler, Mirjam |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds