Forward operators are subjected to both physical and mental workload in their work and a way to reduce mental workload and increase productivity is to automating the crane movement. To enable study the impact of automation you need methods to estimate the forwarder operators mental workload in conventional crane work and with semi automation. This study evaluated the psychophysiological parameters; trapezius muscle activity, heart rate, heart rate variability, respiratory rate, skin conductance and finger temperature. To ensure the validity and methodology reliability one need to perform more extensive studies. As for future studies this work propose additional studies of forward operator mental workload in the simulator environment regarding heart rate, heart rate variability and respiration. / Skogsmaskinförarens arbete innebär en hög belastning såväl fysiskt som mentalt. Dels för att det innefattar moment av statiskt och repetitvt arbete och dels för att en stor mängd information bearbetas och många beslut fattas på kort tid. Mental belastning är ett begrepp för olika former av belastning som påverkar människans förmåga att bearbeta information. Det finns ingen enskild faktor som kan utgöra ett mått på mental belastning. Såväl prestation som subjektiva bedömningar och psykofysiologiska mätmetoder används för att mäta mental belastning. Exempel på psykofysiologiska mätmetoder är muskelaktivitet, hjärtfrekvens, hjärtfrekvensvariabilitet, andningsfrekvens, hudkonduktans och fingertemperatur. Ett sätt att försöka minska belastningen för skotarföraren är att automatisera vissa moment i kranens arbete. Syftet med examensarbetet var att utvärdera psykofysiologiska mätmetoder lämpliga för att beöma skillnaden i mental belastning hos skotarförare vid arbete med konventionellt- och delautomatiserat kranarbete i simulatormiljö. Resultatet visar på en potential hos analyserna hjärtfrekvens, hjärtfrekvensvariabilitet och andning för fortsatta studier. Muskelaktiviteten i form av trapezius-EMG och hudkonduktans var analyser behäftade med höga brusnivåer och artefakter i studien. Arbetet ger även en bild av komplexiteten i studier där teknik och människa interagerar. Den tekniska kapaciteten på skogsmaskiner är idag så avancerad att maskinföraren bedöms vara den begränsande faktorn för prestationen. För att öka produktiviteten i skogsbruket är det av stor vikt att den tekniska utvecklingen samspelar med interaktionen mellan människa och maskin för att främja ett hållbart skogsbruk för såväl maskinförare som för skog och miljö.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-58133 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Andersson, Helena W. |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för skog och träteknik (SOT) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0061 seconds