Bakgrund: Migrän är en neurovaskulär sjukdom som yttrar sig i form av huvudvärksattacker. Som en del av migränbehandlingen rekommenderas regelbunden träning mellan anfallen. Studier visar dock att personer med migrän är mindre fysiskt aktiva än friska personer. Rörelserädsla (kinesiofobi) och tilltron till sin förmåga att vara fysiskt aktiv (self-efficacy för fysisk aktivitet) är två faktorer som kan påverka den fysiska aktivitetsnivån. Syfte: Beskriva förekomst av fysisk aktivitetsnivå, kinesiofobi och self-efficacy för fysisk aktivitet samt sambanden mellan dessa variabler hos personer med migrän. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelerande design. Totalt 29 personer med migrän från neurologmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala inkluderades. Datainsamling skedde via självskattningsformulär samt ett formulär med bakgrundsinformation. Utfallsmåtten var fysisk aktivitetsnivå, kinesiofobi och self-efficacy för fysisk aktivitet. Resultat: Cirka 76 % av deltagarna nådde rekommendationerna för fysisk aktivitet. Deltagarna hade en relativt hög grad av både kinesiofobi och self-efficacy för fysisk aktivitet. Sambandet mellan fysisk aktivitetsnivå och grad av kinesiofobi var lågt till måttligt r = -0,49 (p = 0,01), och mellan fysisk aktivitetsnivå och self-efficacy för fysisk aktivitet var sambandet måttligt r = 0,56 (p <0,01). Konklusion: I studien sågs ett samband mellan fysisk aktivitetsnivå, kinesiofobi och self-efficacy för fysisk aktivitet hos personer med migrän. Dessa samband verkade framförallt gälla fysisk träning och inte vardagsmotion. / Background: Migraine is a neurovascular disease causing recurring headache attacks. As part of the treatment, exercise is recommended. Studies show that individuals with migraine are less physically active than healthy individuals. Fear of movement (kinesiophobia) and self-efficacy for physical activity are two factors that may influence the level of physical activity. Aim: To describe level of physical activity, kinesiophobia and self-efficacy for physical activity and the correlation between these variables among individuals with migraine. Method: The study was cross-sectional with a descriptive and correlative design. A total of 29 individuals with migraine were recruited from the Department of Neurology at the University Hospital of Uppsala. The participants completed self-reported questionnaires including background information. The outcome measures were level of physical activity, kinesiophobia and self-efficacy for physical activity. Results: Approximately 76% reached the recommendations for physical activity. The participants scored a relatively high level of both kinesiophobia and self-efficacy for physical activity. The correlation between level of physical activity and level of kinesiophobia was low to moderate r = -0,49 (p = 0,01), and the correlation between level of physical activity and self-efficacy for physical activity was moderate r = 0,56 (p <0,01). Conclusion: There was a correlation between level of physical activity, kinesiophobia and self-efficacy for physical activity among individuals with migraine. These correlations only seem to concern exercise.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-337634 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Lund, Caroline, Tengström, Agnes |
| Publisher | Uppsala universitet, Fysioterapi, Uppsala universitet, Fysioterapi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds