Uppsatsens syfte är att studera kvinnors upplevelser av otrygghet i Karlstads stadskärna och hur otryggheten kommer till uttryck. Studiens frågeställningar är avsedda att besvaras av kvinnorna som deltar i denna studie, och de frågor som besvaras är: Vilka platser anser kvinnor vara otrygga och hur kan platserna tolkas/förstås ur ett feministiskt geografiskt perspektiv, och vilka faktorer har bidragit till att dessa platser upplevs som otrygga?, Hur påverkas kvinnors rörelsemönster under kvällstid av vardagsrädslor?, Har kvinnornas upplevda otrygghet resulterat i att de utvecklat några strategier för att känna sig mer trygga? Denna studie utgår från en socialkonstruktionistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt, vilket betyder att kvinnors erfarenheter och upplevelser av det offentliga är i fokus i denna studie. Samtidigt används en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer kombinerad med en så kallad kartmetod. Tre fokusgrupper bildades, vardera med tre kvinnor som deltog, och diskussionerna har skett i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens tidigare forskning bygger på olika relevanta studier och teorier såsom feministisk teori. I analysen kopplas empirin det vill säga kartmetoden och diskussionerna från fokusgrupperna till studiens tidigare forskning. Studiens slutsatser har bland annat visat att rädsla verkar handla om män snarare än platser, och mer om områden än platser, det visar till exempel att rädsla för män kvarstår även när man exempelvis tillämpar fysiska planeringsåtgärder, detta beror på samhället består av både fysiska och sociala strukturer. Dessutom visar analysen att platserna Gubbholmen, Herrhagen, Tingvallastaden, parker, Klara, busstationen, upplevs som otrygga enligt fokusgrupperna. Faktorer som mörkt/dålig belysning, folktomt/rörelse, sociala faktorer och öppna platser/svåra att se, har nämnts som bidragande faktorer till otryggheten. En annan slutsats är att tid på dygnet är en av de viktigaste faktorerna till varför kvinnor upplever otrygghet i offentliga rum, samt att alla individer inte har samma mobilitetsmöjligheter, vilket kan bero på tid på dygnet. En ytterligare slutsats är att kvinnor använder sig av olika strategier för att exempelvis undvika otrygga platser. Kvinnornas strategier kan delas in i två kategorier defensiva (undvikande) respektive offensiva strategier (anpassade). Defensiva strategier (undvikande) handlar om att undvika vissa platser som anses vara otrygga. Offensiva strategier (anpassade), går ut på att kvinnor bär på ett defensivt föremål eller försöker undvika att dra till sig så mycket uppmärksamhet genom att klä sig mindre feminint. / The purpose of the essay is to study women's experiences of unsafety in Karlstad's city center and how it is expressed. The study's questions are intended to be answered by the women who participate in this study, and the questions that are answered are: Which places do women consider unsafe and how can the places be interpreted/understood from a feminist geographical perspective, and what factors have contributed to these places being experienced as insecure ?, How are women's movement patterns affected in the evening by everyday fears ?, Have the women's perceived insecurity resulted in them developing some strategies for feeling more secure? This study is based on a social constructionist theoretical theory, which means that women's experiences in the public sector are in focus of this study. At the same time, a qualitative method is used in the form of focus group interviews combined with a so-called map method. Three focus groups were formed, each with three women who participated, and the discussions took place in the form of semi-structured interviews. The study's previous research is based on various relevant studies and theories such as feminist theory. In the analysis, the empirical data, i.e. the map method and the discussions from the focus groups, are linked to the study's previous research. The study's conclusions have shown that fear seems to be about men rather than places, and more about areas than places. It shows for example that fear of men remains even when for example applying physical planning measures, this is because society consists of both physical and social structures. In addition, the analysis shows that the places Gubbholmen, Herrhagen, Tingvallastaden, parks, Klara, and the bus station, are perceived as unsafe according to the focus groups. Factors such as dark/poor lighting, vacancy/movement, social factors and open spaces/difficulty to see, have been mentioned as contributing factors to insecurity. Another conclusion is that time of day is one of the most important factors for why women experience insecurity in public spaces, and that not all individuals have the same mobility opportunities, which may be due to time of day. A further conclusion is that women use different strategies to, for example, avoid unsafe places. Women's strategies can be divided into two categories of defensive (avoidant) and offensive strategies (adapted). Defensive strategies (avoidance) are about avoiding certain places that are considered unsafe. Offensive strategies (adapted), involve women carrying a defensive object or trying to avoid attracting as much attention by dressing less feminine.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90930 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Marouki, Gabriel |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds