Företag har genom tiderna alltid haft någon form av styrning. Det är dock under 1900- talet som den verksamhetsstyrning vi känner till idag växte fram. Under 1900-talet expanderade många företag och i samband med expansionen började företagsledningar begrunda hur företagen skulle kunna utvecklas ytterligare och öka vinsterna. Verksamhetsstyrning är en viktigt del inom företag för att kunna lyckas med att uppnå mål. Alla företag är viktiga i dagens samhälle och denna uppsats fokuserar på speciell form av organisation, nämligen svenska kommuner. Kommuner är inte renodlade företag utan är en politisk organisation med självstyre, dock är det viktigt att kommuner, likväl som företag, har en tydlig verksamhetsstyrning. De senaste två årtionden har det blivit allt mer vanligt att kommuner tillämpar nyckeltal som ett verktyg inom sin styrning. Nyckeltal ger en ögonblicksbild av en verksamhet i förhållande till de målsättningar det har. Med hjälp av nyckeltal kan ledningen se hur verksamheten ligger till i förhållande till fördefinierade kriterier. Det är viktigt att verksamheter plockar ut rätt nyckeltal för att det ska uppstå någon effekt. Men då det finns oändligt många nyckeltal är det inte alltid är en lätt uppgift. Sveriges kommuner arbetar för invånarnas välmående. Deras arbete finansieras främst av statliga pengar och skattepengar från kommuninvånare. Då deras arbete påverkar Sveriges invånare ansåg vi att det vore intressant att undersöka verksamhetsstyrningen hos ett kommunalt bolag. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur verksamhetssytrningen inom ett kommunalt bolag kan se ut och huruvida styrningen fungerar bra eller dåligt. Syftet var även att förklara hur nyckeltal kan användas som ett styrinstrument och vilka faktorer som påverkar valet av de nyckeltal som används. Uppsatsen har utgått från förljande problemformulering: Hur fungerar verksamhetsstyrningen i en kommun och vad påverkar vilka nyckeltal som används? Arbetet har genomförts med en deduktiv ansats där en fallstudie har gjorts. Undersökningen är en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats, en triangulering. Den kvalitativa data har samlats in genom en gruppintervju samt en personlig intervju med anställda på fastighetskontoret på Halmstad kommun och har berört styrning av verksamheten med hjälp av nyckeltal. Den kvantitativa data samlades in genom studier av årsredovisningar samt dokument från Halmstad kommuns verksamhet. Undersökningen resulterade i att vi kom fram till att Halmstad kommun har en väl fungerande verksamhetsstyrning där de utgår från den så kallade visionsstyrningsmodellen. De har även utvecklat ett väl fungerande kontrollsystem so kontrollerar kommunens arbete. De använder nyckeltal som styrinstrument främst för att mäta måluppfyllnad och för att följa det dagliga arbetet. Den största påverkande faktorn för vilka nyckeltal som Halmstad kommun och fastighetskontoret använder är trender i samhället då dessa påverkar kommunpolitikerna, som beslutar vilka mål kommunen ska uppfylla.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-23668 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Carlborg, Madeleine, Korpi, Johanna |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds