Return to search

Doftrepellent mot älg : Utvärdering för tillämpning inom trafiksäkerhet / Scent repellent on moose : Evaluation for application within traffic safety

I Sverige sker årligen i genomsnitt 45 000 trafikolyckor med vilt. Viltolyckor svarade för över 60% av det totala antalet trafikolyckor i Sverige under 1990-talet med en beräknad kostnad på över 100 miljoner Euro (Seiler 2004). Kollisioner med älg svarar på grund av dess stora massa och höga tyngdpunkt för 80 % av de svårt skadade och döda människorna i viltolycksstatistiken (Danks & Porter 2010; Seiler 2005). Viltstängsel är idag det effektivaste sättet att reducera viltolyckor med en effekt på 80 % (Almkvist, André, Ekblom & Rempler 1980; Lavsund &Sandegren 1991), men trots stängslet är det svårt att hindra djur som är starkt motiverade att korsa från att gå ut på vägen. Syftet med denna studie har varit att undersöka effekten av doftrepellenten Wildgranix® på älg. Wildgranix® är ett kalkbaserat granulat som sprider en doft som ska verka avskräckande på klövvilt. En doft som effektivt verkar avskräckande på älg skulle kunna tillämpas inom trafiksäkerhet. Försöket genomfördes på frilevande älgar vid Grimsö forskningsstation och för att utvärdera repellenten lockades älg till en plats där man erbjuder den för älgen viktiga mineralen natrium, genom att sätta ut saltstenar. På det här sättet kunde besöksfrekvensen av älgar följas vid stenarna både innan och efter det att repellenten spridits, och därigenom avgöra hur avskräckande doften är. Inventering av observationer vid 20 saltstenar har gjorts genom kameraövervakning. Resultatet visar att repellenten inte framgångsrikt avskräckt älg från att besöka saltstenarna. Jämförelse av observationer före och efter utläggning av repellenten visade att besöken inte skilde sig signifikant och den slutsats som drogs var att viltrepellenten var ineffektiv i syfte att avskräcka älg från att beträda ett valt område. / Traffic accidents involving wild animals comprises up to 45 000 every year in Sweden. Due to its large body mass and high centre of gravity collisions with moose, Alces alces, represent 80% of human fatalities and severely injured in these traffic accidents (Seiler 2005; Danks & Porter 2010). Wildlife fencing is presently the most effective way of reducing the number of collisions with wild animals, with an effectiveness of 75-80 % (Almkvist, André, Ekblom& Rempler 1980;Lavsund & Sandegren 1991; Vägverket 2004).The objective of this study has been to examine the effect of the scent repellent Wildgranix® on moose, Alces alces. Wildgranix® consists of limestone based granular with a scent additive which is supposedly a deterrent to ungulates. The intended implementation was within traffic safety. The experiment was conducted on wild moose, Alces alces, at Grimsö Wildlife Research Station. The effect of the repellent was evaluated at baited luring sites through the frequency of moose visits before and after the repellent was deployed. Inventory of moose visits were taken at 20 luring sites and observations were monitored by camera. The result showed that the repellent was unable to deter moose from entering the luring sites. When comparing the observation frequency before and after deployment of the repellent, visits did not significantly differ. The conclusion was therefore that the repellent was ineffective within the set boundaries of this field study, and therefore cannot be used to deter moose.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-183420
Date January 2013
CreatorsKruse, Maria
PublisherKTH, Maskinkonstruktion (Inst.)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationMMK 2013:83 IDE 125

Page generated in 0.002 seconds