<p>Förekomst av trycksår utgör ett omfattande problem inom hälso- och sjukvården fortfarande trots</p><p>kunskap om förebyggande faktorer som presenteras i litteraturen. Detta medför att det</p><p>förebyggande omvårdnadsarbetet avseende trycksår även i fortsättning kan vara en mycket</p><p>angelägen fråga för sjuksköterskan. Syftet i föreliggande studie är därför att belysa</p><p>omvårdnadsåtgärder som kan utföras i vårdbädden för att förebygga trycksår hos äldre.</p><p>Litteraturstudie valdes som metod. Sökorden; pressure ulcer, prevention, bed and mattresses,</p><p>scoles, skin-care, decubitus ulcer, aged och nursing används. För att elektronisk söka relevanta,</p><p>vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultatet bygger på åtta</p><p>vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Vid dataanalysen användes en modifierad form av</p><p>komponenten nr 4 i Viginia Hendersons omvårdnadsteori som teoretisk utgångspunkt. Resultatet</p><p>redovisas utifrån två huvudrubriker med två respektive tre underrubriker. Den första</p><p>huvudrubriken är: Hur kan patienter med risk för utveckling trycksår identifieras? Med</p><p>underrubrikerna: Sjuksköterskans kunskaper och bedömningsinstrument. Resultatet visar att</p><p>sjuksköterskan utför riskbedömningar för att identifiera patienter i riskzon men att dessa inte är</p><p>tillräckligt omfattande och att visa faktorer såsom födo-och vätskeintag saknas i bedömning.</p><p>Studien visar också att det finns många olika riskbedömningsinstrument (skalor) med olika</p><p>variabler för att identifiera patienter som ligger i riskzonen för att utveckla trycksår. Den andra</p><p>huvudrubriken är: Att hjälpa patienten inta lämplig kroppsställning när han / hon ligger samt att</p><p>växla ställning, omfattar underrubrikerna: intervall, position och hjälpmedel. Resultatet visar att</p><p>vändning på en tryckreducerande madrass leder till minskning av trycksår grad II-IV. Litteraturen</p><p>visar även att patientens position i vårdbädden inte bör överstiga 30 grader av huvudändan för att</p><p>undvika för höga tryck mot korsbenet generellt ger lägre tryck på patientens hud. Hjälpmedel som</p><p>rekommenderas för tryckavlastning på häl och korsben är exempelvis gelkuddar.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:kau-142 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Seiednejadian, Halimeh |
| Publisher | Karlstad University, Division for Health and Caring Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0027 seconds