<p>Sedan Kol- och stålunionens grundande 1951 och fram till Europeiska unionen av idag har såväl antalet politikområden som antalet medlemsländer ökat i takt med att samarbetet utvecklats. EU består sedan utvidgningen 2004 av 25 medlemsländer och fler länder är intresserade av medlemskap samtidigt som det i unionen verkar finnas en oro för utvidgning. En intressant utmaning vid framtida utvidgningar är det faktum att de flesta länder utanför unionen har en svag ekonomi. Dessutom finns en diskussion inom unionen gällande Turkiets eventuella medlemskap där religionsfrågan har stått i fokus. Samtidigt står det i såväl EU-fördraget som i förslaget till konstitution för EU att unionen ska vara öppen för alla europeiska länder. Medan det i flera medlemsländer finns en oro för utvidgning av unionen så verkar de svenska partierna och regeringen eniga om fortsatt utvidgning.</p><p>Uppsatsens syfte har varit att studera unionens utvidgning och i synnerhet ur svenskt perspektiv där jag ville undersöka vilket stöd det finns i Sverige för fortsatt utvidgning och då med utgångspunkt från partiernas program, valmanifest och diskussioner. Uppsatsen teoretiska ram utgörs av de klassiska teoriperspektiven liberalism, marxism och realism samt av Frank Schimmelfennigs teori om retoriskt agerande.</p><p>Utifrån min analys av främst partiernas program, valmanifest och annan partiinformation kommer jag fram till att de svenska partierna har en positiv syn på fortsatt utvidgning trots att några av dem är kritiska till EU som organisation och egentligen önskar se en annan form av samarbete. Även EU-kritiska partiers företrädare har lyft frågan om medlemskap för länder utanför unionen. Den paneuropeiska visionen i unionens fördrag har stort stöd då de flesta partier tydligt betonar att unionen ska vara öppen för alla europeiska länder.</p><p>Inget av de svenska partierna är i särskilt hög utsträckning präglade av realismen men däremot i hög utsträckning av antingen liberalismen eller marxismen eller en kombination av båda teoriperspektiven. Ju mer partierna präglas av liberalismen desto mer positiv är synen på EU och utvidgning men även bland partierna som präglas av marxismen finns inget uttalat motstånd mot utvidgning. Schimmelfennigs teori om retoriskt agerande visar på alternativa förklaringsmodeller och på hur svårt det är för motståndare till utvidgningen att motarbeta utvecklingen. De partier som är positiva till EU skulle knappast kunna motsätta sig fortsatt utvidgning då de betonar unionens betydelse för Europas fredliga utveckling och återförening. De partier som är negativa till EU har bl a kritiserat unionen för att vara en kristen klubb av rika länder och kan därför knappast motsätta sig fortsatt utvidgning. Det är inte omöjligt att EU-kritiska partier ser utvidgningen som en möjlighet till att EU utvecklas i, en för dem, mer positiv riktning.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-5107 |
| Date | January 2005 |
| Creators | Pylad, Charles |
| Publisher | Linköping University, Department of Management and Economics, Ekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0021 seconds