Greenwashing har de senaste åren blivit en del av vårt samhälle, vare sig gemene man eller alla företag är medvetna om det eller ej. Företag måste förhålla sig till den förändrade diskursen i samhället för att hålla sig relevanta och konkurrenskraftiga när allt större delar av samhället vill minska sitt klimatavtryck och leva på ett mer hållbart sätt. Studien analyserar oljebolaget Royal Dutch Shells externa kommunikation med särskilt fokus på klimatfrågan och huruvida greenwashing förekommer eller inte. Syftet med studien är att undersöka hur ett av världens största oljeföretag anpassar sig efter den rådande klimatdiskursen och rättfärdigar sin fortsatta verksamhet. Studien använder sig av metodtriangulering för att kvantitativt kartlägga och kategorisera oljebolagets aktivitet på Instagram samt kvalitativt analysera innehållet ur ett semiotiskt perspektiv. Studien undersöker om, och i så fall hur, Shell använder sig av greenwashing- och/eller propagandametoder för att påverka publikens bild av företaget, i förhållande till klimatfrågan, men även generellt. För att svara på studiens frågeställningar används kvantitativ innehållsanalys som metod, men till allra störst del av kvalitativ textanalys med fokus på diverse semiotiska begrepp, en utvald modell för att identifiera greenwashing samt en utvald lista över propagandametoder. Det teoretiska ramverket utgår från greenwashing, corporate social responsibility (CSR), lobbying, diskursbegreppet, hashtags och kompletteras av semiotik och propagandaanalys i metodkapitlet. Studiens analys presenteras i form av tydligt framgående teman där de mest relevanta och intressanta inläggen presenteras tillsammans med en analyserande text. Dessa teman är vad Shell verkar vilja rikta uppmärksamheten mot och därmed intressanta att undersöka i form av argument för oljebolagets fortsatta arbete med sin huvudverksamhet, även om de också kan betraktas som distraktioner från just huvudverksamheten. Studiens resultat visar att ungefär hälften av Shells instagraminlägg från och med 2018 har varit välgörenhetsrelaterade, ungefär en fjärdedel om förnybar energi, ungefär en femtedel om olja. Sex av tio tecken på greenwashing har identifierats samt fyra av fem metoder för propaganda. Studien drar slutsatsen att Shell använder sig av CSR och den teknologiska aspekten av deras arbete som ett sätt att motivera fortsatt oljeverksamhet samt ge en positiv bild av företagets verksamhet. / Over the last few years greenwashing has become a part of our society, whether the average person or company knows it or not. Companies have to find a way to approach the change of discourse that has occurred, to stay relevant and competitive when larger and larger parts of society want to decrease their carbon footprint and live more sustainably. The study analyzes the external communication of the oil company Royal Dutch Shell was particular focus on the climate issue and whether greenwashing is used. The purpose of the study is to examine how one of the world’s biggest companies are adjusting to the current climate discourse and justifies their business. The study uses triangulation of methods to quantitatively map out she oil company’s Instagram activity and qualitatively analyze the content from a semiotic perspective. The study examines whether, and in that case how, Shell uses greenwashing and/or methods of propaganda in order to influence the public’s image of the company in relation to the climate issue, but also in general. To answer the question formulations of the study quantitative content analysis has been used but the primary method used is qualitative text analysis which focuses on various semiotic concepts, one chosen method for identifying greenwashing and a chosen list of propaganda methods. The theoretical framework is based on greenwashing, corporate social responsibility (CSR), lobbying, the concept of discourse, hashtags and is supplemented by semiotics and propaganda analysis in the methodological chapter. The analysis of the study is presented in the form of clearly emerging themes where the most relevant and interesting posts are presented along with an analytical text. These themes include what Shell seems to want to draw attention to, and thus interesting to investigate in the form of arguments for the oil company’s continued work with its main business, although they might also be regarded as distractions from the main business. The results of the study show that as of 2018, about half of Shell’s Instagram posts have been charity-related, about a quarter about renewable energy, about a fifth about oil. Six out of ten signs of greenwashing have been identified as well as four out of five methods of propaganda. The study concludes that Shell uses CSR and the technological aspect of their work as a way to justify continued oil operations and to provide a positive picture of the company.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-80017 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Magnér, Linnéa, Sandberg, Emelie, Ashiri Fard, Dorrin |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds