<p>Den här uppsatsen behandlar frågan kring vad information och rådgivning enligt miljöbalken egentligen innebär. I miljöbalken 26 kap 1 § står att ”Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses”. Det övergripande syftet med studien är att ta reda på om tillsynspersoner och företagare har olika upplevelser av tolkning och tillämpning av lagen om tillsyn (miljöbalken 26 kap § 1) med fokus på information och rådgivning till privata företag. </p><p>Det empiriska materialet har hämtats från intervjuer med två tillsynspersoner samt en miljöansvarig person på ett tillsynspliktigt företag. Studien visar bland annat att det råder en hel del förvirring om vad information och rådgivning egentligen innebär. Det visar sig också att många företag upplever att de är beroende av att få stöttning av tillsynsmyndigheten, för att komma framåt i sitt miljöarbete. Tillsynsmyndigheten upplever däremot som ett problem att många företag inte är tillräckligt intresserade av att arbeta med miljöfrågor. Deras gemensamma erfarenheter är att det behövs förbättringar inom kommunikationen samt att de skulle vilja ha mer kommunikation med varandra.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-2446 |
| Date | January 2004 |
| Creators | Johansson, Maria |
| Publisher | Linköping University, Department of Thematic Studies, Institutionen för tematisk utbildning och forskning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0023 seconds