Närmare var femte person av den vuxna befolkningen vårdar eller stödjer en svårt sjuk person i hemmet. Närstående är många gånger en förutsättning för att vården av patienten i hemmet skall kunna bedrivas. Situationen är unik och komplex då närstående har en stödjande roll för den sjuke men samtidigt själva är i behov av stöd. Oro och ångest är uttalat hos närstående som vårdar sin nära i livets sista tid och att ge omfattande omsorg kan ge negativa konsekvenser på hälsa och livskvalitet. Mindfulness, medveten närvaro, är en metod som är starkt relaterad till ökat välbefinnande och upplevd hälsa. Den kan fungera som en buffert mot negativ stress och har setts som ett lovande stöd även för informella vårdare. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelse av mindfulness och om mindfulness kan vara en hjälp mot oro hos närstående till patienter vårdade i specialiserad palliativ hemsjukvård. Metoden hade en explorativ induktiv ansats med både en kvalitativ och en kvantitativ design. Informanterna var sex närstående till patienter inskrivna i specialiserad palliativ vård. Instrument som användes var GAD-7 för att skatta generaliserad ångest före och efter interventionen, en kortare internetbaserad mindfulnessövning från Vårdguiden 1177 samt en semistrukturerad intervjudel som utfördes efter att övningen praktiserats under fjorton dagar. Materialet bearbetades genom systematisk textkondensering och beskrivande statistik. Resultatet visade att alla informanter upplevde oro i någon form, både före och efter interventionen. Graden av oro hade dock minskat. Enligt Wilcoxons rangsumme-test är det 72 procents sannolikhet att mindfulness minskar oro. Mindfulnessövningen upplevdes lugnande, lätt att praktisera och beskrevs påverka både kropp och själ. Den gav möjlighet till reflektion över närståendes egen person, relation och situation. Övningen kändes viktig och gav möjlighet till egen tid. Att slippa oron, om så bara för en stund, upplevdes värdefullt. Alla informanter ansåg att metoden kunde tillämpas i den palliativa vården. Slutsatsen är att metoden kan vara en kompletterande åtgärd mot oro att erbjuda närstående till patienter inskrivna i specialiserad palliativ hemsjukvård. Metoden upplevdes lätt att praktisera, ha god effekt mot oro även efter en kort tids praktiserande och kunde utföras utan att närstående lämnade hemmet, vilket närstående ansåg svårt. Metoden skulle vara kostnadseffektiv och lätt att implementera i den palliativa verksamheten. En större studie krävs dock för att kunna beräkna den statistiska signifikansen samt för att bekräfta trovärdigheten av resultatet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-2317 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Westlund, Suzie |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds