This master thesis was performed with the main purpose of evaluating the environmental performance of a surface radar system with the means of a life cycle assessment, LCA. Saab Electronic Defence Systems, EDS, was the initiator and driver of the project, and is also owner of the radar system evaluated. Apart from the environmental performance the project was carried out with the intention of EDS wanting to gain knowledge about working with LCA, both in terms of methodology and to get an insight into whether and how well they can work with the tool in their current situation. In order to assess the radar systems environmental impact through its entire life cycle there was emphasis on the use phase since the object can be used in several different ways under various circumstances. Eight different operational profiles were thus addressed in order to compare these variations in use scenarios. In addition, studies were performed on whether there exist any guidelines on how use phase scenarios can or should be defined when conducting an LCA. The LCA was performed in accordance with the ISO 14040 family and the database Ecoinvent has been used for mapping the in- and outflows. To calculate the potential environmental impacts ReCiPé was used, where three out of 18 impact categories were chosen to focus upon in agreement with EDS, namely climate change, fossil depletion and mineral resource depletion. Apart from within some business areas, conclusion could be drawn that no general guidelines exist for the definition of the use phase in an LCA. Besides being described in order to increase transparency in the assessment, no further requirements are set by ISO. Found through the assessment is that the use phase shows a major contribution to the overall environmental impacts from the entire life cycle, by being accountable for roughly 85 %. Depending on impact category, the cause lies with either the radar operation due to its large amount of diesel consumption or with the extraction of materials needed to provide for the replacement of faulty components during maintenance. In accordance with their share of the object’s weight, aluminium, copper and iron stand for about 77 % of the materials environmental impact. Noticeable is though that gold takes place on the top ten list of contributing materials with its 0.0001 % of the total weight, meaning that not only do the large amounts of a material matter, more important is the relation between weight and environmental impact. Regarding the eight operational profiles, out of the two parameters compared the radar operation proved to have significantly larger impacts in all three impact categories than the vehicle operation. Interestingly enough, it was found that if the radar and vehicle would have the same amount of operating hours, the vehicle would have larger impacts than the radar. In conclusion, from an environmental perspective it is more important to keep the vehicle operating hours low. However, since the radar operating hours are high at this point it would make a significant difference in reducing the radar fuel consumption. Lastly, for EDS to be able to continue in working with LCA, conclusions are drawn that a more qualified information base needs to be built up within the organization to avoid as much assumptions as possible, this in order to achieve more reliable results. / Detta examensarbete utfördes med det huvudsakliga syftet att utvärdera miljöprestandan av ett markradarsystem med hjälp av en livscykelanalys, LCA. Saab Electronic Defence Systems, EDS, både tog initiativ till och drev projektet. De är även ägare av det utvärderade markradar-systemet. Utöver miljöprestandan utfördes examensarbetet även med avsikt att bistå EDS med kunskap om att arbeta med LCA, både vad gäller metodiken och för att ge en inblick i om och hur väl de kan arbeta med verktyget under nuvarande förhållanden. För att kunna bedöma radarsystemets miljöpåverkan genom hela dess livscykel lades betoning på användningsfasen då objektet kan användas på ett flertal sätt under olika omständigheter. Åtta olika driftsprofiler sattes därmed upp för att jämföra dessa varierande användnings-scenarier. Dessutom studerades om det idag finns några riktlinjer för hur användningsfasen kan eller bör definieras vid utförandet av en LCA. Analysen utfördes i enlighet med ISO 14040-familjen och databasen Ecoinvent har använts för kartläggning av in- och utflöden. För att beräkna den potentiella miljöpåverkan som uppstår användes ReCiPé, där tre utav 18 miljö-påverkanskategorier valdes att fokusera på, nämligen klimatförändring, fossil utarmning och utarmning av mineraler. Bortsett från några branscher kunde slutsatsen dras att inga generella riktlinjer finns för definitionen av användningsfasen i en LCA. Utöver att beskriva sina val i syfte att öka transparensen i analysen ställs inga ytterligare krav av ISO. Genom att bidra till omkring 85 % av den totala miljöpåverkan visade sig användningsfasen vara överlägsen i förhållande till övriga faser i livscykeln. Beroende på påverkanskategori är den bakomliggande orsaken antingen radardriften, på grund av sin stora mängd dieselförbrukning, eller utvinningen av de ämnen som behövs för utbytet av felaktiga komponenter vid underhåll. I enlighet med deras andel av hela den funktionella enhetens vikt står aluminium, koppar och järn för ungefär 77 % av de utvunna ämnenas miljöpåverkan. Noterbart är dock att guld placerar sig på topp tio-listan över bidragande ämnen med sin andel på 0.0001 % av den totala vikten, vilket innebär att det inte bara är stora mängder av ämnen som spelar roll utan också förhållandet mellan vikt och miljöpåverkan. Vad gäller de åtta driftsprofilerna och dess två ingående parametrar visade sig radardrift ha betydligt större påverkan inom alla tre miljö-påverkanskategorier än fordonsdrift. Anmärkningsvärt nog visade det sig att om radar och fordon skulle ha samma driftstider skulle fordonsdrift bidra med den större miljöpåverkan av de två. Ur miljösynpunkt skulle det därför vara viktigare att hålla fordonets driftstid nere, men eftersom driftstiden för radar i dagsläget är avsevärt högre skulle det göra större skillnad att reducera radarns dieselförbrukning. Slutligen, för att EDS ska kunna fortskrida sitt arbete med LCA, dras slutsatsen att en mer kvalificerad informationsbas måste byggas upp inom organisationen. Detta för att i så hög grad som möjligt kunna undvika antaganden, i syfte att uppnå mer tillförlitliga resultat.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-122720 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Gustafsson, Isabel, Rönnblom, Agnes |
| Publisher | Linköpings universitet, Industriell miljöteknik, Linköpings universitet, Industriell miljöteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds