Transportsektorn står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser och andra luftföroreningar, som bidrar till den globala uppvärmningen och negativ påverkan på folkhälsan (Dahlstrand, 2020). För att nå klimatmålen räcker inte mer energieffektiva fordon och förnybara drivmedel, utan hela samhället måste bli mer transporteffektivt (Steg & Gifford, 2005). Det görs många olika insatser i både kommuner och på regional nivå för att öka och uppmuntra cykling i form av testresenärsprojekt. I denna uppsats används testresenärsprojekt som ett samlingsbegrepp för olika projekt som implementerats på kommunal- och regional nivå för att främja hållbart resande genom att påverka transporter, resvanor och trafikantbeteende. Det finns idag flera rapporter som lyfter fram exempel på testresenärsprojekt (Energimyndigheten, 2018), men information om projektens effekter och samhällsnytta är väldigt begränsad och den information som finns tenderar vara av varierande kvalitet (Trafikverket, 2012). I denna uppsats studeras hur hållbara testresenärsprojekt för främjande av cykling är. Genom innehållsanalys av projektens utvärderingar studeras projektens fokus på hållbarhet och genom frågeformulär studeras tillämpning och uppföljning av resultat efter projektfas. På grund av varierat resultat går det varken att verifiera eller falsifiera hypotesen om att testresenärsprojekt för främjande av cykling i större kommuner leder till långsiktigt hållbar mobilitet i kommunerna/regionerna efter projektfas.Sammanfattningsvis visar resultatet att en del projekt leder till långsiktig hållbarhet, utifrån tillämpning av lärdomar, uppföljning av resultatet och tillgänglig kunskap om projekten. Men projekten tenderar inte följas upp ur ett längre tidsperspektiv och det finns en avsaknad av information om projektets långsiktiga effekter. Eftersom flera testresenärsprojekt har genomförts under de senaste åren finns egentligen ett stort kunskapsunderlag, men problematiken ligger i att följa upp och nyttja den genererade kunskapen. Många projekt förblir experimentella och försvinner efter en demonstrationsfas, som en konsekvens av detta förblir effekterna av lösningar som utvecklats i projekten ofta begränsade (Vilajosana et al., 2013). / The transport sector accounts for a significant part of the emissions of greenhouse gases and other air pollutants, which contribute to global warming and a negative impact on public health (Dahlstrand, 2020). To achieve the climate goals more energy-efficient vehicles and renewable fuels are not enough, the whole society must become more transport-efficient (Steg & Gifford, 2005). Many efforts are made at municipal- and regional level to increase and encourage cycling in the form of mobility projects (sv. Testresenärsprojekt). In this thesis “mobility projects” is used as a collective term for projects that have been implemented at municipal or regional level to promote sustainable travel by influencing transportation, travel habits and behavior. Today there are several reports that highlight examples of mobility projects (Energimyndigheten, 2018), but information about the projects' effects and societal benefits is very limited and the information available tends to be of varying quality (Trafikverket, 2012). The purpose of this thesis is to study the sustainability of mobilityprojects for the promotion of cycling. Content analysis was used to study several mobilityprojects’ focus on sustainability, and through questionnaires, application of results and follow-up after project phase are studied. Due to varied results, it is not possible to verify or falsify the hypothesis that mobility projects for the promotion of cycling in larger municipalities lead to long-term sustainable mobility after the project phase. In summary, the results show that only some of the reviewed projects lead to long-term sustainability, based on the application of lessons learned, follow-up of the results and available knowledge about the project. The projects do not tend to be followed up from a longer time perspective and there is a lack of knowledge about the project's long-term effects. Since several mobility projects have been carried out in recent years, there is a large knowledge base, but the problem lies in following up and utilizing the generated knowledge. Many projects remain experimental and disappear after a demonstration phase, consequently the effects of solutions developed in the projects often remain limited (Vilajosana et al., 2013).
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-207511 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Fagerström, Elin |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för naturgeografi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.167 seconds