Syfte: Det finns en stor brist på kunskap om att översätta klimatpåverkan till ett monetärt värde. Forskare har under flera decennium studerat och forskat inom området och tagit fram flera metoder och verktyg inom LCC (Livscykelkostnad). Forskarna frågar sig varför inte dessa används i branschen? Målet med denna studie är att ta fram ett arbetssätt för att med hjälp av LCA (Livscykelanalys) utföra en LCC med invägd miljökostnad. Metod: De metoder som används för att nå målet med arbetet är mailintervjuer, observationer, dokumentanalys och litteraturstudie. Resultat: Arbetet beskriver att kommunala bostadsbolag inte använder sig av LCC i någon större utsträckning. En fallstudie har utförts på två hus i Kv. Vingpennan 2 i Kungsängen. Arbetet presenterar utifrån fallstudien, ett arbetssätt där miljökostnad översätts till ett monetärt värde med hjälp av LCA och LCC. Konsekvenser: Eftersom kommunala bostadsbolag inte arbetar med LCC analyser i den utsträckning som skulle behövas i nuläget skulle någon form av krav från kommun kunna bli aktuellt. Byggnation som är en stor koldioxidbov skulle behöva en sådan typ av krav, i form av till exempel en koldioxidskatt som räknas fram i början av varje nytt byggprojekt. Orsakerna varför inte LCC används i någon större utsträckning är många. Osäkerhetsfaktorerna för uppskattning av ett monetärt värde för miljöpåverkan inom LCC anses vara en bidragande orsak. Om dessa krav som detta arbete föreslår skulle ställas på beslutsfattarna då tvingas de att lära sig att arbeta aktivt med LCC. Den nya ISO standarden 14008:2019 kan vara en början till fungerande arbetsmetoder med LCC där miljökostnaden kan räknas fram. Begränsningar: Val av metoder och strategier har varit passande för detta arbete. Det som dels har begränsat resultatet är att fallstudien endast pågått en kort tid i projektet Kv. Vingpennan 2 och dels att det finns olika LCA-verktyg på marknaden. Innehållet i dessa LCA-program kan ha begränsat arbetet då de inte är exakta med verkligheten. De osäkerhetsfaktorer som finns i en LCC analys kan göra att den som utför analysen kan tolka de olika faktorerna på olika sätt och därför få olika resultat. / Purpose: There is a lack of knowledge of translating environmental cost to a monetary value. Sientcis has during the last decades studied and researched the field and developed several methods and tools within the Life cycle cost (LCC). The researchers are wondering why these are not used in the industry? The goal in this study is to develop a working method on how to build better for the climate using Life cycle assessment (LCA) and LCC. Method: The methods used to reach the goal of the study are mail interviews, observations, document analysis and literature review. Findings: The result of the study describes that municipal housing companies do not use LCC a lot. A case study is done on two houses in Kv. Vingpennan 2 in Kungsängen, Jönköping. The study presents, based on the case study a method for working with LCC with a environmental cost translated into a monetary value by using LCA. Implications: Since municipal housing companies at present do not work with LCC analyses to the extent that would be needed, some kind of demands from the municipality could be relevant. The construction sector is emitting a lot of carbon dioxide that is why some kind of tax should be calculated in the beginning of a new building project. There are many reasons why LCC is not so much in use. The uncertainty factors for estimating a monetary value for the environmental cost within the LCC might be a contributing factor. If the requirements that we propose would be put to the decision makers they would be forced to learn how to and work with LCC. The new ISO standard 14008:2019 could be the beginning of work methods for LCC where the environmental cost could be calculated. Limitations: The choice of methods and strategies for this study has been appropriate. The limitation is that the case study has only been studied over a shorter time of the studied projects time and that there is a lot of different programs for making a LCA and the materials in those programs is not always the exact same as in the real project. The uncertainties in an LCC could make the results variate a lot depending on who makes it.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-45780 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Ivansson, Signe, Starck, Kajsa |
| Publisher | Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds