Ett företag som ska välja mellan olika investeringsalternativ kan använda sig av nettonuvärdesmetoden för att beräkna vilken investering som anses mest lönsam. För att genomföra uträkningen prognostiseras framtida positiva kassaflöden som investeringen förväntas generera. Nettonuvärdesmetoden kan även användas vid bedömningar av infrastrukturinvesteringar men för den offentliga sektorn är de positiva kassaflödena inte lika frekventa i investeringsprocessen. För den offentliga sektorn är det istället befolkningens nytta av en investering som värderas. Nyttan är från början kvalitativ och värderas monetärt med hjälp av kalkylvärden, kalkylprinciper, trafikprognoser och andra verktyg. En monetär värdering av nytta gör att en nettonuvärdesuträkning blir möjlig. För att genomföra omformuleringen används en metod som kallas Cost-Benefit Analysis. Genom metoden identifieras de kvalitativa effekterna av en investering för att de sedan ska kunna kvantifieras. Studiens undersökningsenhet är Trafikverket som utvecklar och underhåller det Svenska transportsystemet. Studien har identifierat vilka värden Trafikverket kvantifierar i sin nettonuvärdesuträkning, vilka faktorer som ligger bakom värderingen och hur kvantifieringen går till. Det är nyttan i form av sparad tid, trafiksäkerhet och konsekvenser för miljö som kvantifieras. Undersökningen har skett genom insamling av teori i form av vetenskapliga artiklar samt rapporter och den empiriska utgångspunkten har varit de rekommendationer och den beräkningsmetodik som Trafikverket använder sig av vid den monetära värderingen. Värderingen av nytta som genereras av en investering är beroende av befolkningens betalningsvilja för ökad nytta. Det är den betalningsviljan som är grunden för de rekommendationer som Trafikverket följer. Resultatet har visat de faktorer som är grunden för värderingen, vilka värden som kvantifieras och hur kvantifieringen är möjlig, för att Trafikverket ska kunna använda nettonuvärdesmetoden för att göra en bedömning angående ett investeringsalternativ. / When a company decides which project to invest in among different alternatives they can use the net present value method. The method uses the expected generation of cash flow from the different investments in order to determine which investment would generate the most profit for the company. The net present value method can also be used by the public sector to decide between different projects. The public sector does not consider the same aspects with regards to cash flows as companies. The public sector calculates future cash flows in terms of benefits and costs for the countries population. The benefits from an investment are qualitative from the start and need to be monetized in order to be used in the net present value calculation. The quantification of the qualitative effects is accomplished though calculation values, calculation principles, traffic forecasts and other applications. To be able to facilitate the transformation the public sector can use a method called Cost-Benefit Analysis. The method makes it possible to identify the qualitative effects of an investment and then translate the effects to quantity values. A case study has been made with the Swedish Transport Administration as investigation unit, which is the organization that develops and maintains the Swedish transportation system. The case study has resulted in an identification of which values the Swedish Transport Administration decides to monetize, which aspects the values depends on and how the monetization is made. It is the benefits of saved travel time, value of a statistical life and environmental effects that are monetized. The theoretical part of the study is composed of scientific journals and reports. The empirical part of the study has been founded in the different recommendations and calculation methods which the Swedish Transport Administration uses to perform the monetization. The valuation of the benefits generated from a project is dependent on the populations’ willingness to pay for it. It is the willingness to pay which is the foundation of the recommendations which the Swedish Transport Administration adhere to. The results have shown the different aspects which are the foundation for the valuation. The results have also shown which values are quantified and how the quantification is possible to enable the Swedish Transport Administration to use the net present value method in order to judge different investment alternatives.

This paper was conducted with the purpose of estimating a monetary value of leisure (VL) time for the population in Sweden. The model used is developed by Jara-Diaz et. al. (2008). Due to the lack of studies of the value of leisure time for the Swedish population parameter values for Germany and Switzerland was used. This since their population characteristics is most like the Swedish population characteristics and represents both higher and lower levels of taxes and wage rates. The parameter values stand for an average benefit of having leisure time from a study in Karlsruhe, Germany, and Thurgau, Switzerland, and was used in a combination with Swedish statistics to obtain a value of leisure time. Results from Jara-Díaz et. al. (2008) shows that the population in Thurgau has a higher value of leisure time, most likely since they have a higher wage rate and a lower tax than the population in Germany, but the parameters from Germany are higher. The results therefore show a higher value of leisure time with estimates from Karlsruhe. The value of leisure time represents 35%-208% of the wage rate after tax with parameter values from Karlsruhe, and 23%-137% of the wage rate after tax with parameter values from Thurgau. The value of leisure time correlates with income and the result show that to have a positive value one need to have a yearly income closer to 200 000 SEK after tax. For people under 200 000 SEK the value of leisure was negative, in other words, they are unwilling to pay for an hour of leisure time. The results from the model is a form of willingness to pay for one additional hour of leisure time. A Monte Carlo simulation was conducted on the average value of parameter α (average individual preferences of sparing time for consumption) and β (average individual preferences of sparing time for activities). The author assumes that the population in Sweden would be most likely to have an average benefit that is located between the estimates of the average benefit for Karlsruhe and Thurgau. The analysis shows that for people of age 20-64 years the median of leisure time is 165 SEK, and for the younger ones, 16- 19 years, the median value of leisure time is 4 SEK. / Den här uppsatsen gjordes med syftet att ta fram ett monetärt värde för fritid (Value of Leisure, VL) för den svenska populationen. Modellen som används har tagits fram av Jara-Diaz et.al. 2008. I brist på studier av det monetära värdet för fritid för den svenska populationen har parametervärden för andra länder med liknande populationskaraktäristikan jämförts. Valet föll slutligen på Tyskland och Schweiz, då dessa länder även representerar högre och lägre nivåer av skatt och löner jämfört med Sverige. Parametervärdena står för en genomsnittlig nytta av att ha fritid från en studie gjord i Karlsruhe, Tyskland och i Thurgau, Schweiz och används i kombination med svensk statistik för att få fram ett värde av fritid. Resultat från Jara-Díaz et. al. (2008) visar att populationen i Thurgau har ett genomsnittligt högre värde på fritid, troligtvis för att de har en högre genomsnittlig timlön och en lägre skatt än populationen i Karlsruhe, men parametervärden från Karlsruhe är högre än de från Thurgau. Studiens resultat visar därför ett högre värde av fritid med parametervärden från Karlsruhe. Värdet sträcker sig mellan 23%- 137% av lönenivån efter skatt med estimat från Thurgau och mellan 35%-208% av lönenivån efter skatt med estimat från Karlsruhe. Värdet för fritid korrelerar med inkomsten och siffrorna visar att individen behöver ha en årsinkomst på närmare 200 000 kr efter skatt för att ha ett positivt värde. För de som tjänar under 200 000 kr är värdet negativt, med andra ord, de är ovilliga att betala för fritid. Resultatet från modellen är en form av betalningsvilja för att få ytterligare en timma fritid. En Monte Carlo simulering har gjorts med genomsnittet av α (genomsnittlig individuella preferenser att avvara tid för konsumtion) och β (genomsnittlig individuella preferenser att avvara tid till aktiviteter). Detta eftersom författaren anser att populationen i Sverige sannolikt skulle ha en genomsnittlig nytta som är värderad mellan den genomsnittliga nyttan för Karlsruhe och Thurgau. Analysen visar att medianen för värdet av fritid är 165 SEK för individer 20-64 år, och för de yngre, 16-19 år, är medianen för värdet av fritid 4 SEK.

Syfte: Det finns en stor brist på kunskap om att översätta klimatpåverkan till ett monetärt värde. Forskare har under flera decennium studerat och forskat inom området och tagit fram flera metoder och verktyg inom LCC (Livscykelkostnad). Forskarna frågar sig varför inte dessa används i branschen? Målet med denna studie är att ta fram ett arbetssätt för att med hjälp av LCA (Livscykelanalys) utföra en LCC med invägd miljökostnad. Metod: De metoder som används för att nå målet med arbetet är mailintervjuer, observationer, dokumentanalys och litteraturstudie. Resultat: Arbetet beskriver att kommunala bostadsbolag inte använder sig av LCC i någon större utsträckning. En fallstudie har utförts på två hus i Kv. Vingpennan 2 i Kungsängen. Arbetet presenterar utifrån fallstudien, ett arbetssätt där miljökostnad översätts till ett monetärt värde med hjälp av LCA och LCC. Konsekvenser: Eftersom kommunala bostadsbolag inte arbetar med LCC analyser i den utsträckning som skulle behövas i nuläget skulle någon form av krav från kommun kunna bli aktuellt. Byggnation som är en stor koldioxidbov skulle behöva en sådan typ av krav, i form av till exempel en koldioxidskatt som räknas fram i början av varje nytt byggprojekt. Orsakerna varför inte LCC används i någon större utsträckning är många. Osäkerhetsfaktorerna för uppskattning av ett monetärt värde för miljöpåverkan inom LCC anses vara en bidragande orsak. Om dessa krav som detta arbete föreslår skulle ställas på beslutsfattarna då tvingas de att lära sig att arbeta aktivt med LCC. Den nya ISO standarden 14008:2019 kan vara en början till fungerande arbetsmetoder med LCC där miljökostnaden kan räknas fram. Begränsningar: Val av metoder och strategier har varit passande för detta arbete. Det som dels har begränsat resultatet är att fallstudien endast pågått en kort tid i projektet Kv. Vingpennan 2 och dels att det finns olika LCA-verktyg på marknaden. Innehållet i dessa LCA-program kan ha begränsat arbetet då de inte är exakta med verkligheten. De osäkerhetsfaktorer som finns i en LCC analys kan göra att den som utför analysen kan tolka de olika faktorerna på olika sätt och därför få olika resultat. / Purpose: There is a lack of knowledge of translating environmental cost to a monetary value. Sientcis has during the last decades studied and researched the field and developed several methods and tools within the Life cycle cost (LCC). The researchers are wondering why these are not used in the industry? The goal in this study is to develop a working method on how to build better for the climate using Life cycle assessment (LCA) and LCC. Method: The methods used to reach the goal of the study are mail interviews, observations, document analysis and literature review. Findings: The result of the study describes that municipal housing companies do not use LCC a lot. A case study is done on two houses in Kv. Vingpennan 2 in Kungsängen, Jönköping. The study presents, based on the case study a method for working with LCC with a environmental cost translated into a monetary value by using LCA. Implications: Since municipal housing companies at present do not work with LCC analyses to the extent that would be needed, some kind of demands from the municipality could be relevant. The construction sector is emitting a lot of carbon dioxide that is why some kind of tax should be calculated in the beginning of a new building project. There are many reasons why LCC is not so much in use. The uncertainty factors for estimating a monetary value for the environmental cost within the LCC might be a contributing factor. If the requirements that we propose would be put to the decision makers they would be forced to learn how to and work with LCC. The new ISO standard 14008:2019 could be the beginning of work methods for LCC where the environmental cost could be calculated. Limitations: The choice of methods and strategies for this study has been appropriate. The limitation is that the case study has only been studied over a shorter time of the studied projects time and that there is a lot of different programs for making a LCA and the materials in those programs is not always the exact same as in the real project. The uncertainties in an LCC could make the results variate a lot depending on who makes it.

Weserdomen 2015 resulterade i en strängare tolkning av EU:s ramdirektiv för vatten vilket bland annat innefattade att inga exploateringar får tillåtas om dessa medför att minst en kvalitetsfaktor i vattnet får en sämre statusklass, oavsett hur övriga kvalitetsfaktorer påverkas. Den strängare tolkningen, i kombination med en ökad urbaniseringsgrad, ställer högre krav på samhällets hantering av spill- och dagvatten. Ett vanligt sätt att säkerställa ovanstående krav är att tillämpa olika lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Syftet med dessa lösningar är att hantera dagvattnet så nära uppkomstkällan som möjligt. I vissa fall kan det dock tänkas att det finns mer effektiva åtgärder för att säkerställa god vattenstatus.   En åtgärd som syftar till att kompensera för frånvarandet av en annan åtgärd kallas för kompensationsåtgärd. I det här examensarbetet har fallet med att spåra och åtgärda felkopplingar i ledningsnätet (spillvatten kopplat på dagvattennätet) undersökts som kompensationsåtgärd för LOD. Den specifika LOD-lösning som använts i arbetet har varit dagvattendammar. Examensarbetet har utrett rådande lagstiftning vad gäller kompensationsåtgärder samt gjort en fallstudie för Bällstaån med en kostnads-nyttoanalys där åtgärdandet av felkopplingar jämförts med anläggandet av dagvattendammar.   Resultatet av undersökningarna visade att kompensationsåtgärder idag är ett begrepp som kan tolkas olika, där det även i domstolen genom åren har tolkats olika. Nuvarande praxis är dock att en kompensationsåtgärd inte kan åberopas för att tillåta en exploatering som annars hade funnit avslag. Att kunna nyttja åtgärdandet av felkopplingar som kompensationsåtgärd för LOD är således, med dagens regelverk, väldigt osannolikt.   Fallstudien visade att åtgärdandet av felkopplingar, med avseende på vattenkvalitet är en betydligt mer kostnads-nyttoeffektiv åtgärd i jämförelse med anläggandet av dagvattendammar. Bristen på studier och utredningar på felkopplingar av denna typ är, mot bakgrund av fallstudien, förmodligen en indikator på att mer resurser bör läggas inom detta område. / In 2015 the Weser Case resulted in a more stringent interpretation of the EU Water Framework Directive. For instance, the ruling stated that no projects should be given permission if even as little as one quality factor ends up with a lower status, regardless of how the other quality factors are affected. The stricter interpretation, combined with an increasing grade of urbanization, places higher demands on society’s management of wastewater and stormwater. One common way of ensuring the above requirements is to apply different solutions of best management practices for stormwater (BMP). The purpose of these solutions is to process the water as close to the source of origin as possible. However, in some cases it may be that there are more effective measures to ensure good water quality.   A measure taken with the purpose of compensating for the absence of a different action is called a compensatory measure. In this thesis, the case of fixing incorrect connection of sewage pipes (where wastewater pipes have been incorrectly connected to stormwater pipes) was investigated as a compensatory measure for stormwater ponds (a common BMP). The prevailing legislation regarding compensatory measures was analysed and a case study has been conducted for Bällstaån. The case study included a cost-benefit analysis where the fixing of incorrectly-connected sewage pipes was compared with the implementation of stormwater ponds.   The investigation regarding the legislative aspect showed that compensatory measures are a concept that can be interpreted somewhat differently. This has also been the case in the court over the years. However, current practice shows that a compensatory measure cannot be invoked to allow a project that otherwise would have been refused. Being able to use the fixing of incorrect connections as a compensation for BMP is thus, with today’s regulation, very unlikely.   The case study showed that fixing incorrect connections in sewage pipes is, with regard to water quality, a far more cost-beneficial measure compared to the construction of stormwater ponds. Furthermore, the lack of studies regarding this kind of incorrect connections is, in the light of the results from the case study, probably an indication that this is a problem that fairly few people work with and where more resources could be a good investment for future water quality.