• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • Tagged with
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Monetär värdering av fritid : En skattning av den genomsnittliga betalningsviljan för fritid i Sverige

Nordström, Sandra January 2018 (has links)
This paper was conducted with the purpose of estimating a monetary value of leisure (VL) time for the population in Sweden. The model used is developed by Jara-Diaz et. al. (2008). Due to the lack of studies of the value of leisure time for the Swedish population parameter values for Germany and Switzerland was used. This since their population characteristics is most like the Swedish population characteristics and represents both higher and lower levels of taxes and wage rates. The parameter values stand for an average benefit of having leisure time from a study in Karlsruhe, Germany, and Thurgau, Switzerland, and was used in a combination with Swedish statistics to obtain a value of leisure time. Results from Jara-Díaz et. al. (2008) shows that the population in Thurgau has a higher value of leisure time, most likely since they have a higher wage rate and a lower tax than the population in Germany, but the parameters from Germany are higher. The results therefore show a higher value of leisure time with estimates from Karlsruhe. The value of leisure time represents 35%-208% of the wage rate after tax with parameter values from Karlsruhe, and 23%-137% of the wage rate after tax with parameter values from Thurgau. The value of leisure time correlates with income and the result show that to have a positive value one need to have a yearly income closer to 200 000 SEK after tax. For people under 200 000 SEK the value of leisure was negative, in other words, they are unwilling to pay for an hour of leisure time. The results from the model is a form of willingness to pay for one additional hour of leisure time. A Monte Carlo simulation was conducted on the average value of parameter α (average individual preferences of sparing time for consumption) and β (average individual preferences of sparing time for activities). The author assumes that the population in Sweden would be most likely to have an average benefit that is located between the estimates of the average benefit for Karlsruhe and Thurgau. The analysis shows that for people of age 20-64 years the median of leisure time is 165 SEK, and for the younger ones, 16- 19 years, the median value of leisure time is 4 SEK. / Den här uppsatsen gjordes med syftet att ta fram ett monetärt värde för fritid (Value of Leisure, VL) för den svenska populationen. Modellen som används har tagits fram av Jara-Diaz et.al. 2008. I brist på studier av det monetära värdet för fritid för den svenska populationen har parametervärden för andra länder med liknande populationskaraktäristikan jämförts. Valet föll slutligen på Tyskland och Schweiz, då dessa länder även representerar högre och lägre nivåer av skatt och löner jämfört med Sverige. Parametervärdena står för en genomsnittlig nytta av att ha fritid från en studie gjord i Karlsruhe, Tyskland och i Thurgau, Schweiz och används i kombination med svensk statistik för att få fram ett värde av fritid. Resultat från Jara-Díaz et. al. (2008) visar att populationen i Thurgau har ett genomsnittligt högre värde på fritid, troligtvis för att de har en högre genomsnittlig timlön och en lägre skatt än populationen i Karlsruhe, men parametervärden från Karlsruhe är högre än de från Thurgau. Studiens resultat visar därför ett högre värde av fritid med parametervärden från Karlsruhe. Värdet sträcker sig mellan 23%- 137% av lönenivån efter skatt med estimat från Thurgau och mellan 35%-208% av lönenivån efter skatt med estimat från Karlsruhe. Värdet för fritid korrelerar med inkomsten och siffrorna visar att individen behöver ha en årsinkomst på närmare 200 000 kr efter skatt för att ha ett positivt värde. För de som tjänar under 200 000 kr är värdet negativt, med andra ord, de är ovilliga att betala för fritid. Resultatet från modellen är en form av betalningsvilja för att få ytterligare en timma fritid. En Monte Carlo simulering har gjorts med genomsnittet av α (genomsnittlig individuella preferenser att avvara tid för konsumtion) och β (genomsnittlig individuella preferenser att avvara tid till aktiviteter). Detta eftersom författaren anser att populationen i Sverige sannolikt skulle ha en genomsnittlig nytta som är värderad mellan den genomsnittliga nyttan för Karlsruhe och Thurgau. Analysen visar att medianen för värdet av fritid är 165 SEK för individer 20-64 år, och för de yngre, 16-19 år, är medianen för värdet av fritid 4 SEK.

Page generated in 0.1136 seconds