During the last decade, the role of supply chains has increasingly been articulated to be a key issue when it comes to universal health coverage. Humanitarian organization, donors and governments have started to realize that strong supply chains, in particular increased supply chain visibility, is imperative to ensuring proper availability of, and access to, health commodities in low- and middle-income countries (LMICs). Understanding the processes at every stage of the supply chain allows for mitigation of risks, forward optimization and identification of best practices. More importantly, it ensures the availability of commodities at the last mile of distribution. During the course of this study, it was shown that the notion of supply chain visibility is an ambiguous concept, which makes it challenging for organizations to know how and what to address when aiming to improve the level of supply chain visibility. The best way of measuring the level of supply chain visibility was considered as being through measuring the quantity, accuracy and freshness of the information (status information, transactional information and master data) that is shared throughout the supply chain. By assessing the three attributes of the information that is shared within a supply chain, organizations and governments in LMICs, in this case the national family planning supply chain of Zimbabwe, can assess the current level of supply chain visibility and understand what there is that affects its levels. The findings showed that there are many areas that can be addressed when aiming to improve the level of supply chain visibility - many of which are not related to sophisticated information technology (IT) solutions. However, people tend leap from supply chain visibility to sophisticated IT solutions, when discussing how the level of supply chain visibility can be improved. The belief that investments in IT solutions will increase the level of supply chain visibility has shown to be an error of perception. When framing a problem solely as a technological issue, the risk is that other critical factors that can improve the quantity, accuracy and freshness of the information, thus also the supply chain visibility, are overlooked. Instead, this study suggests that organizations and governments should address two parameters; system maturity and capacity. Together, they capture the full spectrum of factors that can be addressed when aiming to increase the level of supply chain visibility in LMICs. System maturity refers to the way in which the supply chain is designed to facilitate for superior information sharing, such as frequency of resupply intervals, choice of push- or pull-system, the number of tiers or design of the logistics management and information system. The capability refers to the aggregated of the system ability, including; workload, training, education, competence, experiences and will of individuals working within the supply chain. By using the two parameters as a guideline, the idea is that organizations and governments in LMICs will be able capture a broader spectrum of possible areas that can be addressed when aiming to improve the level of supply chain visibility. / Under det senaste årtiondet har leverantörskedjans roll blivit en nyckelfråga när det kommer till universell hälsodekning. Humanitära organisationer, donatorer och regeringar har börjat inse att starka logistikkedjor, i synnerhet ökad ”supply chain visibility”, är absolut nödvändiga för att säkerställa rätt tillgång till hälsoprodukter i låg- och medelinkomstländer (LMIL). Att förstå processerna i logistikkedjans samtliga led, gör att man kan identifiera flaskhalsar, riskminimera och optimera flödet av produkter. Framförallt så möjliggör ökad supply chain visibility att man kan säkerställa tillgången på livsnödvändiga hälsoprodukter vid logistikkedjans slutdestination. Under denna studie visade det sig att begreppet supply chain visibility är ett tvetydigt koncept som gör det svårt för organisationer att veta hur och vad de bör adressera när de eftersträvar en ökad nivå av synlighet i logistikkedjan. De parametrar som ansågs bäst beskriva nivån av supply chain visibility var genom att bedöma kvantiteten, noggrannheten och färskheten av informationen (statusinformation, transaktionsinformation och masterdata) som delas genom hela logistikkedjan. Genom att granska de tre attributen av den information som delas inom en logistikkedja så kan organisationer och regeringar i LMILs, i detta fall den nationella logistikkedjan i Zimbabwe, utvärdera den nuvarande nivå av supply chain visibility och förstå vad det är som påverkar dess nivå. Resultaten för denna studie visade att det finns många områden som kan åtgärdas när man syftar till att förbättra nivån av supply chain visibility - varav många inte alls är relaterade till sofistikerade IT-lösningar. Tyvärr, så har det visat sig att många individer ofta tror sofistikerade IT-lösningar är lösningen, när man vill öka graden av supply chain visibility. Med denna tro riskerar man att förbise andra kritiska faktorer som också kan förbättra informationens kvantitet, noggrannhet och färskhet, således även graden av supply chain visibility. Denna studie föreslår att organisationer och regeringar istället bör adressera två parametrar; systemmognad och kapacitet. Tillsammans fångar de två parametrarna hela spektret av faktorer som kan adresseras när man vill öka graden av supply chain visibility. Systemmognad avser utformandet logistikkedjans för att underlätta för bättre informationsutbyte, såsom leveransfrekvensen, val av push- eller pull-system, antal distributionsnivåer eller utformningen av i logistik- och informationshanteringssystemet. Kapaciteten avser den aggregerade förmågan av systemet, vilket bland annat inkluderar; utbildning, träning, kompetens, erfarenheter, arbetsbelastning, och vilja hos individer som arbetar inom logistikkedjan. Genom att använda de två parametrarna som en riktlinje, är tanken att organisationer och regeringar i LMILs kan fånga ett bredare spektrum av möjliga områden som kan adresseras när man syftar till att förbättra nivån på försörjningskedjans synlighet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-246023 |
| Date | January 2018 |
| Creators | ASGHARI, Mina |
| Publisher | KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX 2019 ; 17 |
Page generated in 0.002 seconds