The Natura 2000 Network is one of the European Unions many tools concerning nature conservation, and is without comparison the premier contribution when it comes to halting the loss of biodiversity. This essay is a case study on how the regional work with the Natura 2000-network has been carried out in four different counties. These counties are Södermanland, Västernorrland, Jämtland and Örebro. They have been compared based on the theoretical concept of sustainable development. This essay describes how the officials in the County Administrations view the regional implementation of Natura 2000 when it comes to the selection of Natura 2000-sites with forest habitats and the creation of an additional protective measure. This study takes its basis in a bottom-up approach which focuses on value conflicts that have emerged regionally and how different fundamental attitudes brings forward different aspects of sustainable development. Interviews with County Administration officials show that there are differences in the approach and different key factors that have affected the selection of sites and the work with area protection. One approach starts from an ecological point of view while the other takes the socio-economic aspect more into consideration during the selection process. Two main factors that have emerged are also the importance of the regional landowner-structure and the evident time- and staff shortage that has been experienced in all four counties. The results also show that the nature reserve form is the most common area protection for Natura 2000-sites with forest habitats in the four examined counties. / Natura 2000-nätverket är ett av EU:s många verktyg och i särklass det främsta bidraget till att hejda förlusten av den biologiska mångfalden. Denna uppsats är en fallstudie för att se hur det regionala arbetet med Natura 2000-nätverket sett ut i fyra olika län. Dessa län är Södermanland, Västernorrland, Jämtland och Örebro län. De har jämförts utifrån det teoretiska begreppet hållbar utveckling. Uppsatsen beskriver hur tjänstemän på länsstyrelserna ser på den regionala implementering av Natura 2000-nätverket när det gäller urval av Natura 2000-område med skogshabitat och tillblivelsen av ett ytterliggare områdesskydd. Studien utgår från ett underifrånperspektiv som fokuserar på de värdekonflikter som uppstått regionalt och hur olika grundinställningar lyfter fram olika aspekter av hållbar utveckling. Intervjuer med länsstyrelsens aktörer visar att det finns skillnader i tillvägagångssättet och olika nyckelfaktorer som påverkat urvalet av område och arbetet med områdesskyddet. Det ena tillvägagångssättet tar sin grund i ett mer ekologiskt synsätt medan det andra tar större hänsyn till de socioekonomiska aspekterna i urvalsprocessen. Två huvudfaktorer som framkommit är även betydelsen av den regionala markägarstrukturen och den upplevda personal - och tidsbrist som tydligt framgår i alla de fyra undersökta länen. Resultatet visar även att naturreservatsformen är det vanligaste områdesskyddet för Natura 2000-områden med skogshabitat i de fyra studerade länen
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-1733 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Berglund, Anneli |
| Publisher | Södertörns högskola, Institutionen för livsvetenskaper, Huddinge : Institutionen för livsvetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds