Sammanfattning Sverige har sedan 2015 tagit emot en större mängd nyanlända ensamkommande barn. Då dessa barn har rätt enligt svensk lag att gå i svensk skola, har skolorna fått utvecklas och anpassas för att de nyanlända barnen ska få en så bra skolgång som möjligt. Det finns trots detta inget tydligt ramverk för hur skolor ska anpassa ordinarie undervisning för nyanlända elever, så att de blir inkluderade, vilket innebär att skolor i Sverige agerar olika beroende på hur organisationen ser ut. Syfte Kunskapsöversikten syftar till att ta reda på vad som karaktäriserar forskningen kring hur nyanlända elever inkluderas inom svenskämnet. För att uppnå detta syfte besvaras frågeställningarna Hur definieras begreppen integrering och inkludering?, Vilka anpassningar görs för nyanlända elever i svenskämnet?, Hur utformas undervisningen i svenskämnet för att inkludera nyanlända elever? och Vilka svårigheter och brister uppstår i arbetet med nyanlända elever i svenskämnet? Metod Genom en systematisk litteratursökning gjordes ett urval av studier i databaserna ERIC och Primo. Dessa sökningar dokumenterades och sorterades utifrån relevans, genom att läsa titel och abstract utifrån vad denna kunskapsöversikt skulle syfta till. Sju vetenskapligt granskade artiklar valdes slutligen från dessa databaser utifrån urvalskriterier som var förutbestämda. Studierna skulle vara gjorda i svensk skola och innehålla orden nyanländ, newly arrived, inkludering och anpassning samt vara publicerade mellan år 2014 och 2020. Resultat Utifrån kartläggning av studierna framkom det tydligt att studiehandledare i modersmål är till stor hjälp när det kommer till inkludering av nyanlända elever. Lärare behöver arbeta utifrån ett transspråkande arbetssätt där elevernas modersmål synliggörs i undervisningen och används som ett redskap. Vid anpassning av ordinarie undervisning med hjälp av transspråkande arbetssätt inkluderas de nyanlända eleverna och får en känsla av sammanhang och acceptans. Studierna påvisar positiva effekter av transspråkande arbetssätt, men problematiserar också att studiehandledare ofta används på fel sätt, samt att det inte alltid genomsyrar en positiv attityd till flerspråkighet i ordinarie undervisning. Studierna problematiserar att det inte finns ett tydligt organisatoriskt ramverk som säger hur länge nyanlända elever ska vara i förberedelseklass innan de börjar i ordinarie klass.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-24978 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Zinajic, Sandra, Saouli, Sali |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds