This paper uses an osteological approach and applies the study of entanglement in an attempt to understand the crematoria on Rapa Nui (Easter Island), which represent a unique tradition within the ceremonial spheres of the Polynesian area. Skeletal remains from the crematorium of ahu Hanga Hahave, which consist of both cremated - and unburned remains, have been analysed to reveal the different practices that took part in the cremation process and to identify the individuals that were deposited in such structure. Ethnohistorical records were applied to interpret the osteological evidence and to discuss the circumstances surrounding the possible use of the crematorium, as either a site for sacrificial offerings or a site for burials. This paper aims at creating an underlying basis for the study of crematoria on Rapa Nui and provides an overview of the processes central to the disposal of the dead and the usage and significance of this structure. The results of this study showed that the ancient Rapanui through the practice of cremation, followed an internalised structure within their society to complete each cultural act that constituted the crematorium, and these were divided in the construction of the crematorium, the making of fire, and the treatment of the dead. The complexity of each cultural act presents the possibility that an organised society, with at least one designated head, may have been in charge of the practice of cremation physically and spiritually. The skeletal remains could not be applied to determine whether the crematorium of Hanga Hahave was used for sacrificial offering or for burial since the analysed remains only represented one-fifth of the entire bone collection from the crematorium. However, the findings of this study have pointed towards a burial practice rather than a sacrificial one. / Denna uppsats använder ett osteologiskt tillvägagångssätt och Hodders’’entanglement’ studie i tolkningen av krematorierna på Rapa Nui (Påskön), som representerar en unik tradition inom Polynesien. Skelettmaterialet från krematoriet i ahu Hanga Hahave har analyserats för att upptäcka de olika metoder som deltog i kremeringsprocessen och identifiera vilka individer som deponerades här. Etnohistoriska källor användes också i tolkningen av det osteologiska materialet och för att behandla frågorna kring krematoriernas användning: antigen som en plats för offring eller en plats för begravning. Syftet är att skapa en underliggande grund för studiet av krematorierna på Rapa Nui för att ge en överblick på de centrala processerna. Resultatet visade att den forntida Rapanui följde en internaliserad struktur inom sitt samhälle för att slutföra varje kulturell handling som utgjorde kremerings praktik och var uppdelade i konstruktionen av krematoriet, bruken av eld och hantering av de döda. Komplexiteten hos varje handling möjliggör att ett organiserat samhälle, där minst en ledare har varit ansvarig i fysisk eller andlig form. Skelettmaterialet från krematoriet i ahu Hanga Hahave kunde inte användas för att bestämma krematoriets användning eftersom det analyserade materialet endast representerade en femtedel av den totala bensamlingen, dock pekar studiet på en begravningsritual snarare än en offer.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-325498 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Navarro, Sigourney Nina |
| Publisher | Uppsala universitet, Arkeologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds