Byggbranschen är en riskfylld industri med ett stort antal olyckor i jämförelse med andra branscher, vilket är en indikation på att åtgärder för att hindra detta krävs. Samtidigt har digitaliseringen framgångsrikt etablerats mer och mer trots att det gått långsamt jämfört med andra branscher. Många positiva effekter på arbetsmiljöarbetet har påvisats men än så länge har produktionen varit svår att nå. Frågan kring hur den svenska branschen ligger till med digitaliseringen för att förbättra arbetsmiljöarbetet kvarstår. Examensarbetets syfte är därmed att beskriva nuläget samt belysa möjligheter och utmaningar med digitaliseringen av arbetsmiljöarbetet. En annan anledning till studien är att identifiera viktiga faktorer för implementeringen av digitala verktyg och ta reda på hur framtiden kan se ut. En kvalitativ intervjustudie användes för datainsamlingen där nio respondenter deltog. Studiens resultat visar på att åtgärder och ansträngningar inom arbetsmiljöarbetet har förbättrats under de senaste åren men ännu finns det mycket kvar att göra. Våra resultat visade att digitala verktyg ofta används för arbetsmiljöarbetet men det uppstod en diskussion om vad som är digitalt och inte. Mallar i olika format används fortfarande i många situationer och ses inte som digitalt för alla. Det finns stora möjligheter med digitaliseringen av arbetsmiljöarbetet. Några av dem är ökad kontroll, tidsbesparingar och enklare kommunikation. Även då det finns stora möjligheter finns en del utmaningar bland annat antalet verktyg, en lagstiftning som fortfarande inte fullt ut tillåter en fullständig digitalisering för detta ändamål samt att det finns ett motstånd mot förändring. För att enklare kunna implementera digitala verktyg är det viktigt att visa på nyttan, börja smått, identifiera nyckelpersoner som kan leda förändringen och leverera tydliga strategier. I framtiden önskas mer standardiseringar, ökade krav från byggherrar samt ett större involverande från fler projektdeltagare. / The construction industry is hazardous with a high number of accidents compared to other industries, which is an indication that actions to prevent those are required. Meanwhile, digitalization is successively established in the construction industry, however, not with the same pace as in other industries. Digitalization generates several positive effects on occupational health and safety, but has so far had limited success in the production phase. As of today, the present status of digitalization in order to improve occupational health and safety in the Swedish construction industry remains unclear. Therefore, the purpose of this thesis is to identify the current status and describe the existing opportunities and challenges with digitalization for occupational health and safety. Moreover, another reason for this study is to identify important factors for the implementation of digital tools and find out what the future may hold. In order to study the present status, a qualitative interview study was performed for the data collection where nine representatives participated. The results of the study show that actions and efforts in occupational health and safety has improved over the last years, although much more is yet to be done. Furthermore, our results show that digital tools are often used in occupational health and safety. There is, however, a discussion around what is digital and what is not. Templates in different forms, for instance, are still used in various situations and are not to be seen as digital for some. As of today, there are great benefits with the digitalization of the work of occupational health and safety, including increased control, time savings and easier communication. On the other hand, there are a number of challenges, including the vast number of digital tools, a legislation that still not fully approves a complete digitalization for this purpose, and it exists a resistance to change. To be able to more easily implement digital tools, it is important to highlight benefits, start small, identify key persons that can lead the change and provide clear strategies. In the future, there is a wish for a greater degree of standardizations, increased requirements from clients and finally involvement of more project participants.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-277049 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Vilhelmsson, Elsa, Wedin, Linda |
| Publisher | KTH, Ledning och organisering i byggande och förvaltning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 20521 |
Page generated in 0.0037 seconds