Introduktion: Antalet äldre personer i samhället ökar och därmed också antalet äldre i behov av omvårdnad. Idag behåller äldre människor sina naturliga tänder längre än tidigare, och därför kan en ökande efterfrågan på munhälsovård i framtiden förväntas. Det ökande antalet naturliga tänder i de äldre åldersgrupperna är ett tecken på bättre allmän hälsa, men det är också en potentiell riskfaktor om inte munhälsan vårdas på ett adekvat sätt. På grund av dessa potentiella risker och vikten av mun-och tandkomfort för äldre personer, är det viktigt att all vårdpersonal främjar munhälsan hos äldre personer.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetet med munvård på äldre patienter som vårdas på en geriatrisk klinik.Metod : En kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats. Deltagarna var tretton sjuksköterskor på en geriatrisk klinik i Stockholm.Resultat : Bearbetning av data mynnade i fyra slutkategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser om arbetet med munvård. Sjuksköterskor uppfattade att det är de som hade största ansvaret för äldres munvård, men att det även är undersköterskor, läkare och arbetsterapeuter som hade ansvar om äldres patienter munvård. Sjuksköterskor uppfattade att munvården brister och hade låg prioritet i jämförelse med övrig omvårdnad. Som hinder och svårigheter vid utförandet av munvård uttrycktes vara: tidsbrist, hög arbetsbelastning, personalens engagemang, glömska och slarv samt personalen okunskap inom munhälsa och munvård och inte minst patienter med demenssjukdom som inte ville samarbeta. Sjuksköterskor uttryckte både positiva och negativa känslor gällande samarbete med andra yrkeskategori, dock uppfattades samarbetet med tandvården som mycket positiv. Sjuksköterskor skattade sin kunskap gällande munhälsa och munvård som relativ låg, även svårigheter vid utförandet av munhälsobedöm-ning enligt ROAG uppkom.Slutsats: Sjuksköterskor i studien ansåg att de har huvudansvaret för äldres munvård, dock utförs munvården praktiskt av undersköterskan. Munvården brister mycket och prioriterades låg på kliniken. Som orsak för bristande eller utebliven munvård nämndes: tidsbrist, underbemanning, hög arbetsbelastning samt personalens okunskap och engagemang. Sjuksköterskor ansåg att mer kunskap och utbildning inom munhälsa och munvård behövdes.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-64261 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Dimitrova, Tsvetoslava |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds