Denna uppsats syftar till att utmana den vedertagna föreställningen om vad ett offentligt rum innebär och ska innehålla enligt manlig tradition, samt till att skapa förståelse för hur föreställningar om kön påverkar kvinnors liv i staden. Uppsatsen undersöker hur kvinnors erfarenheter kan uttryckas i det offentliga rummet samt vilken potential feministisk- och genusmedveten planering kan ha för att stärka kvinnors känsla av ägandeskap i staden. Här används feministiskt- och genusvetenskaplig teori för att diskutera könsförtryck kopplat till den byggda miljön samt som ett analysverktyg för att studera skillnader i kvinnor och mäns villkor att tillträda och befinna sig i det offentliga rummet. Studien undersöker en aktivitetsyta i Lund som syftar till att vara jämställd och välkomnande för alla människor. Studieobjektet används för att diskutera gestaltningens effekter och potential som verktyg för att förbättra kvinnors upplevelser i staden. Studien visar på att stora delar av den fysiska miljön idag är planerad utifrån manliga kriterier och normer, samt att dessa än idag påverkar kvinnors stadsliv. För att minska konsekvenserna av en traditionell patriarkal planering har disciplinen antagit en strategi vilken utgår från könsneutrala kriterier. Detta, menar vi, har misslyckats med att synliggöra kvinnor och icke- cispersoner samt negligerat många av de erfarenheter som dessa grupper delar. Att se på stadsplanering utifrån ett feministiskt perspektiv menar vi möjliggör för att omformulera befintliga planeringsfrågor samt omvärdera för givet tagna stadsideal. Uppsatsens teoretiska ramverk visar att det finns bakomliggande samhällsstrukturer vilka påverkar såväl den fysiska miljön som den sociala och att kvinnor därmed förhåller sig annorlunda till staden än män. Några av de slutsatser uppsatsen presenterar är att könsneutral planering alltid kommer gagna män, såvida vi inte lever i ett postpatriarkalt samhälle, samt att vi måste hitta nya former för det offentliga rummet om vi strävar efter en jämställd byggd miljö. Vidare att kvinnor bär på kunskap och erfarenheter som är relativt outforskade inom planeringsdisciplinen och att dessa har potential till att omdana flera av de planeringsnormer som råder idag. / This thesis aims to challenge the accepted notion of what a public space means and should contain according to male tradition, as well as to create an understanding of how gender perceptions affect women’s opportunities in the city. The paper examines how women’s experiences can be expressed in public spaces and what potential feminist- and gender conscious planning have to strengthen women’s sense of ownership in the city. Here, feminist and gender theory is used to discuss the built environments role in gender oppression as well as an analytical tool for studying differences in women’s and men’s conditions of access and being in public spaces. The thesis examines an area of activity in Lund, Sweden, which aims to be gender equal and welcoming to all citizens. The object of study is used to discuss how design can affect and be used as a tool to improve women’s experiences in the city. We have found that large parts of the physical environment are planned based on male criteria and norms, and that these affect women’s urban life to this day. In order to reduce the consequences of traditional patriarchal planning, the discipline has adopted a strategy based on gender-neutral criteria. This, we believe, has failed to make women and non-cis people visible in planning. Therefore, many of the experiences that these groups share has been neglected. Looking at urban planning from a feminist perspective, we believe, enables to reformulate existing planning issues and re-evaluate the given urban ideals. The theoretical framework of the thesis shows that there are underlying social structures that affect both the physical environment as well as the social, and that women thus experience the city differently than men. Some of the conclusions this paper presents are that gender-neutral planning will always benefit men, unless we live in a post-patriarchal society, and that we must find new forms for public space if we strive for a gender equal built environment. Furthermore, women carry knowledge and experiences that are relatively unexplored in the planning discipline, and that these have the potential to change many of the planning standards that prevail today.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-23676 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Klausen, Ella, Bååth, Alicia |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Malmö universitet/Kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0144 seconds