Inledning: Även om distansterapi visat sig vara effektivt och ger ökad tillgänglighet är många terapeuter ändå tveksamma till formatet. Syfte: Genom att undersöka hur övergången till distansformat enligt psykodynamiskt orienterade terapeuter påverkar den terapeutiska processen, dess ram och relationella kvalité ges ett bidrag till förståelse av denna tvekan. Metod: En kvalitativt inriktad fenomenologisk studie av semistrukturerade intervjuer med fem terapeuter. Resultat: Tematisk analys visar två teman: Närvaro och En ny situation med två respektive fyra underteman: möjliggörande och saknad respektive kropparnas kommunikation, saknad avgränsning, ramarbete och inre upptagenhet. Diskussion: En inre upptagenhet kan göra att närvaro som relationell kvalité i bemärkelsen emotionell, kognitiv och funktionell tillgänglighet försvåras i distansformatet. Inre upptagenhet kan bero på de ramfrågor som aktualiseras i övergången. Undersökningen resulterar i en modell som visar att i den mån en viss terapeutisk teknik, känsla i rummet eller terapeutroll föreligger som målsättning i den terapeutiska processen kommer den inre upptagenheten sannolikt kvarstå. Ökad förståelse för terapeuters målsättningar i och med den terapeutiska processen föreslås som en nyckel för vidare acceptans av distansformatet. / Introduction: Even though distance therapy has been shown to be effective across a range of measures and increases access many psychotherapists still remain sceptic to the format. Aim: By examining how psychodynamic psychotherapists experience transitioning to distance therapy as regards the therapeutic process this study results in a contribution to the understanding of the continuing scepticism among therapists. Method: A qualitative, phenomenological study of semi-structured interviews with five psychotherapists using thematic analysis. Result: Two themes are identified: Presence and A new situation with two and four subthemes respectively: enabling and lamented; bodily communication, demarcation, therapeutic frame and preoccupation. Discussion: Due to preoccupation presence understood as a relational quality of emotional, cognitive and functional availability could be continually lamented in distance therapy. The discussion results in a model showing that if a certain therapeutic technique, feeling in the room or therapeutic role is an underlying intention in the therapeutic process preoccupation will continue to be a factor in distance therapy encounters. Increased knowledge as regards therapists´ intentions in the therapeutic process is forwarded as a key factor to further acceptance of the distance therapy format.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-9236 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Callenberg, Josefine |
| Publisher | Ersta Sköndal Bräcke högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds