Detta arbete undersöker skillnaden i användning av återbrukade fönster och nytillverkade fönster vid nyproduktion. Återbruk kan främja det cirkulära byggandet som är ett viktigt element i arbetet att nå de globala målen i Agenda 2030. Återbruk av fönster har stor potential att minska en byggnads klimatpåverkan då tidigare studier uppskattat att 50 tusen ton fönster- och glasavfall kan återbrukas per år. I många fall kommer återbrukade fönster från byggnader där man valt att byta till nyare för att minska uppvärmningskostnaderna. Problem som identifierats är tillgång, kunskap, nedmontering och bevaring av gamla fönster samt en designprocess som sällan tänker återbruk. Målet med studien i detta arbete var att undersöka hur en byggnads klimatavtryck påverkas, både i byggskedet och i användningsskedet, av att använda återbrukade fönster istället för nyproducerade. Dessutom undersöks hur klimatbesparingspotentialen skiljer sig mellan fyra orter; Båstad, Stockholm, Östersund och Luleå. Användningsskedet har satts till de nytillverkade fönstrens tekniska livslängd 40 år. Metoderna som används är livscykelanalys, energiberäkningar samt en fallstudie av Matkulturhuset som är en byggnad, ritad av Hampus Jonason, vilken potentiellt ska byggas för Bjäre Härads Hembygdsförening belägen utanför Båstad. För beräkningarna av driftskedet har VIP-Energy använts för att simulera driftenergi i olika scenarier baserade på olika fönstertyper. De fönster som används är nytillverkade träfönster med ett U-värde på 0,76 W/m2K och tre olika återbrukade fönster; U-värde 1,1 W/m2K, 1,3 W/m2K och 2,9 W/m2K. Klimatavryck för driftenergi har uttryckts i koldioxidekvivalenter, CO2e , där två energislag har studerats; nordisk elmix och fjärrvärme. CO2e har i sin tur använts för att jämföra de olika fönstertyperna i varje scenario. För beräkningar i byggskedet har de nytillverkade fönstrens produktdatablad använts. Resultatet visar att Återbruk typ I med ett U-värde på 1,1 W/m2K är klimatnyttigare än nya fönster för alla de fyra undersökta orterna då fjärrvärme används som energislag. Återbruk typ I är har även mindre klimatpåverkan i Båstad och Stockholm då nordisk elmix används som energikälla. Återbruk typ II som har U-värdet 1,3 W/m2K är endast gynnsamma dvs. att de har en lägre klimatpåverkan, i de södra orterna Stockholm och Båstad då fjärrvärme används som energislag. Återbruk typ III med U-värde 2,9 W/m2K har en högre klimatpåverkan än nya fönster för samtliga orter och energislag. Slutsatsen var att det i denna fallstudie var möjligt att minska en byggnads klimatavtryck genom att använda återbrukade fönster typ I och i vissa fall typ II. Därför bör det kunna implementeras oftare och tidigare även i andra projekt. En begränsning i denna studie var att tillgänglighet av återbrukade fönster inte utforskats utan den antas vara tillräcklig. Denna studie har inte undersökt kostnadsaspekten. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att återbruk av fönster i nybyggnation kan vara gynnsamt ur ett miljöperspektiv vid användning av fönster med låga U-värden, till exempel U = 1,1 W/m2K och i vissa fall även U = 1,3 W/m2K. / This work studies the differences in environmental impact if reused windows are used instead of new ones in new construction projects. Reuse of windows has great potential of reducing the environmental impact of a building since production of new windows generates climate impact. Studies have shown that in Sweden there is an estimated 50 tons of window and glass waste that can be reused per year. Most of these windows are removed from older buildings in favour for newer windows. Since new windows have a lower U-value the heating costs will decrease. Problems identified in earlier research are supply, knowledge, dismantling and storage of reuse windows, as well as the design process that rarely takes reuse into account. The aim of the study in this paper was to investigate how a building’s environmental footprint differs for new and reused windows. The stages included are the building phase and the operational phase. In addition, the climate saving potential is studied between four different locations; Båstad, Stockholm, Östersund and Luleå. The operational phase is limited to 40 years which is the technical lifespan of the new windows. A case study is conducted. The building in the casestudy is Matkulurhuset, designed by Hampus Jonason. It will potentially be built for Bjäre Härads County Association located outside of Båstad. The operational stage is calculated in VIP-Energy. Different scenarios have been simulated for the different types of windows. The new windows studied have a U-value of 0,76 W/m2K. The reused window types studied have different U-values; 1,1 W/m2K, 1,3 W/m2K and 2,9 W/m2K. The climat impact from the energy used in the operational stage has been described as carbon dioxide equivalents. Two different energy sources have been compared, nordic eletricity mix and district heating. For the construction phase the new window’s product declaration was used to determine the climate impact. The results showed that the reused window type I with a U-value of 1,1 W/m2K contributed with less carbon dioxide equivalents than the new windows in all of the four locations if district heating is used. When electricity was used only Båstad and Stockholm showed benefits from the reused window type I. Reused window type II with a U-value of 1,3 W/m2K genereted a lower climate impact only in the southern locations Stockholm and Båstad and only when district heating was used. Reused window type III with a U-value of 2,9 W/m2K did not result in lower climate impact in any case. The conclusion was that in this study it was sometimes beneficial to use reused window types I and II. Therefore it could potentially be beneficial to implement reused windows more often and earlier in other design processes as well. One limitation of this study is that the availability of reused windows has not been investigated but is considered to be sufficient. This study has not investigated the cost aspect. In summary, the results indicate that the reuse of windows in new buildings can be beneficial from an environmental point of view when windows with a low U-value is used. In this case U = 1,1 W/m2K and U = 1,3 W/m2K.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-69384 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Berg, Elin, Svensson, Lisa |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds