Bakgrund: Patienter som utvecklar en total hjärninfarkt kan bli aktuella för organdonation. Organdonationsprocessen ställer krav på intensivvårdssjuksköterskan som innefattar att vårda organen och möta närstående i sorg. Att samverka i team är grundläggande för organdonationsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskornas erfarenhet av att vårda en patient som sedan blir en organdonator. Metod: En kvalitativ studie där tio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskorna arbetar aktivt med att finna potentiella organdonatorer. Det praktiska vårdandet innefattar provtagningar och undersökningar, vilket ska ske inom en begränsad tidsram. Teamarbetet beskrivs av intensivvårdssjuksköterskorna som betydelsefullt och transplantationskoordinatorn beskrivs som en expert gällande organdonation. En utmaning under organdonationsprocessen är att få närstående att acceptera och förstå att patenten är avliden. Konklusion: Potentiella organdonatorer identifieras snabbt inom intensivvården. Organdonationsprocessen sker dock sällan och intensivvårdssjuksköterskorna har svårt att få en rutin i processen. Närstående ska få vara delaktiga i diagnostik och vårdandet. Intensivvårdssjuksköterskorna vill inte skilja på vården av organdonatorer från andra patienter och ser organdonation som positivt. / Background: Patients who develop a total cerebral infarction may be candidates for organ donation. The organ donation process places demands on the intensive care nurse, which includes caring for the organs and meeting relatives in grief. Collaboration in teams is fundamental to the organ donation process. Purpose: The purpose of the study was to describe intensive care nurses' experiences of caring for a patient who then becomes an organ donor. Method: A qualitative study in which ten intensive care nurses were interviewed. The sample were analyzed with a qualitative content analysis. Results: The intensive care nurses work actively to find potential organ donors. The practical care includes sampling and examinations, which must take place within a limited time frame. Teamwork is described by intensive care nurses as important, and the transplant coordinatoris described as an expert in organ donation. A challenge during the organ donation process is getting relatives to accept and understand that the patient is deceased. Conclusion: Potential organ donors are quickly identified within intensive care. However, the organ donation process rarely occurs and the intensive care nurses’ have difficulty establishing a routine in the process. Relatives should be involved to participate in diagnostics and care. The intensive care nurses do not want to differentiate between the care of organ donors and from other patients and see organ donation as positive.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-22244 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Holmberg, Mikael, Åkesson, Louise |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0064 seconds