In recent years there has been an exponential growth of private digital healthcare providers (or “net-doctors” as they are commonly called) in Sweden. Traditionally public healthcare in Sweden has been divided amongst the regions, but with the emergence of net-doctors came the first “national healthcare”. This development has not been without controversy and net-doctors have been critiqued and challenged in the media on multiple occasions.This thesis attempts to explain the emergence of these net-doctors, and how the legitimacy of netdoctors and digital healthcare was negotiated in public debate. It does so by reviewing the history of the Swedish public healthcare system, as well as highlighting important political shifts, changes in legislation, policy, and technological developments. It also includes a study on the debate surrounding these net-doctors, focusing on how they are portrayed, challenged, and defended in the media. It also studies the net-doctor’s responses to said challenges. The results indicate that a combination of market discourse constructions, inertia, and technological development created an opening in the Swedish primary healthcare field. It also indicates that how net-doctors are constructed, be it as a solution or a problem, has remained relatively consistent over time but that the challenges to their legitimacy may have led to a questioning of who should be doing digital healthcare / Under de senaste åren har privata digitala sjukvårdsaktörer (eller nätläkare som de ofta kallas i folkmun) vuxit kraftigt i Sverige. Traditionellt har varje enskild region haft ansvar för att organisera primärvården, men med etableringen av nätläkare har en marknad som täcker hela nationen vuxit fram. Liksom många samhällsförändringar har utvecklingen av nationellt täckande digital primärvård i privat regi väckt samhällsdebatt och nätläkarna har regelbundet blivit kritiserade och utmanade i media. Den här uppsatsen syftar till att förklara hur och varför nätläkare fick utrymme att etablera sig inom den offentligt finansierade primärvården. För att förklara nätläkarnas fortsatta framväxt har legitimitet identifierats som en viktig faktor. Därför behandlar uppsatsen även hur legitimitet har utmanats och införskaffats. Uppsatsen nyttjar en fallstudiemetod i kombination med Faircloughs kritiska diskursanalys där det huvudsakliga objektet är nätläkarföretaget Kry. Primärvårdens historia, politiska skiften, lagändringar och teknologisk utveckling undersöks för att förklara hur nätläkare fick utrymme att etablera sig. För att undersöka hur legitimitet konstrueras och utmanas nyttjar uppsatsen kritisk diskursanalys av nyhetsartiklar publicerade mellan 2014-2021 i tre väletablerade tidningar samt två statliga offentliga utredningar. Fokus för diskursanalysen var att sammanfatta hur valfrihet, privata aktörer och konkurrens konstrueras i SOU:erna samt hur dessa påverkat konstruktionen av nätläkare i media samt deras legitimitet. Uppsatsens resultat indikerar att en kombination av en växande liberal ideologi, lagändringar, organisatorisk tröghet och teknologisk utveckling skapade en glänta inom den svenska primärvården, inom vilken nätläkarna kunde etablera sig. Resultaten indikerar även att den kritik och utmaningar som riktas mot nätläkarna förhåller sig relativt konsekvent över tid. Även de tekniker som nätläkarna nyttjar för att bygga legitimitet samt hur de porträtterar sig själva är konsekvent över tid. Avslutningsvis indikerar resultaten att det finns ett ifrågasättande av vem som ska leverera digital sjukvård.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-508245 |
| Date | January 2023 |
| Creators | de Verdier, Martin |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds