Det här examensarbetet utfördes på uppdrag av det statligt ägda bolaget Akademiska Hus för att ge dem underlag till ett förhoppningsvis bättre och mer gemensamt arbetssätt för nybyggnader som har certifierats enligt Miljöbyggnad, vilket är ett svenskt miljöcertifieringssystem för byggnader. Studiens syfte var att lyfta fram god praxis samt att dra lärdomar från eventuella misstag på både indikatornivå och för certifieringsprocessen som helhet. Studien baserades på en kvalitativ, djupgående och semistrukturerad intervjustudie som innefattade intervjuer med fem projektledare, fyra miljöbyggsamordnare samt chefen för Miljöbyggnad på Sweden Green Building Council. Fyra nybyggnader som tillhör Akademiska Hus utvärderades i den här studien som byggnadscase. De intervjuade projektledarna och miljöbyggsamordnarna arbetade med någon utav dessa fyra nybyggnader som har certifierats med Miljöbyggnad och som finns i fyra olika tidigare regioner för företaget. Den här studien identifierade lärdomar, framgångsfaktorer och föreslagna åtgärder. Målsättningar bör vara tydliga och implementeras tidigt under byggprocessen. Rutiner bör vara tydliga vilket skulle kunna förbättras genom utvecklandet av en guide. Marginaler på indikatornivå bör även säkerställas och indikatorn Energianvändning bör prioriteras. Engagemanget hos aktörer som är viktiga för att målet med Miljöbyggnad ska uppfyllas skulle kunna ökas genom utbildning och information. En miljöbyggsamordnare bör närvara under en stor del av byggprocessen. Dessutom bör en regional miljösamordnare återföra kunskap om framgångsfaktorer och problem i varje projekt och genom miljösamordnare för olika regioner skulle regionsöverskridande kunskapsåterföring kunna ske. / This master thesis was carried out on behalf of the state-owned company Akademiska Hus in order to provide basis for a hopefully better and more common way of working with new buildings that have been certified according to “Miljöbyggnad”, which is a Swedish certification system for buildings. The purpose of this study was to highlight good practice as well as to learn from mistakes at both indicator level and for the overall certification process. The study was based on a qualitative, in-depth and semi-structured interview study including interviews with five project managers, four “miljöbyggsamordnare” (Environmental Building coordinators) and the director of “Miljöbyggnad” at SGBC (Sweden Green Building Council). The interviewed project managers and “miljöbyggssamordnarna” have each worked with one of four buildings which have been certified with “Miljöbyggnad”. The four buildings exist in four earlier regions for the company and were selected in this study as building cases. This study identified lessons that have been learned, success factors and suggested measures. Objectives should be clear and implemented early during the building process. Routines should be clear which could be improved through the development of a guide. Margins at indicator level should be ensured and the indicator “Energy use” should be prioritized. The involvement of actors, who are important for achieving the objectives of “Miljöbyggnad”, could be increased through education and information. A “miljöbyggsamordnare” could attend a large part of the building process. In addition, a regional “miljösamordnare” (Environmental coordinator) could return knowledge about success factors and problems in each project and “miljösamordnare” for different regions could return knowledge between regions.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-209905 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Lööf, Anna, Netz, Linda |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds