Tidigare studier har undersökt relationen mellan utdelning och olika typer av ägande, till exempel utländskt ägande, familjeägande och koncentrerat ägande. Undersökningarna har väckt en del intressanta frågor inom området och därför är syftet med denna studie att undersöka om ägarstrukturen har någon påverkan på utdelningen. Ägarstrukturen definieras som den ägaren med största procentuella aktiepost med hänsyn till både kapital- och röstandel. Undersökningen inkluderar 168 börsnoterade bolag och behandlar perioden 2012– 2022. Arbetets ekonometriska tillvägagångssätt innefattar två delar. I första delen utförs olika typer av paneldataregressioner avseende hela perioden. Därefter delas undersökningsperioden in i två olika tidsperioder, ett genomsnitt för varje bolag och period tas ut för att kunna behandlas som två tvärsnittsregressioner. Regressionerna utvärderas och tolkas främst utifrån signifikansnivå, koefficientvärden och determinationskoefficienter. Studien påvisar en positiv relation mellan största röstandel och utdelningsnivån, största kapitalandel har dock en negativ relation till utdelningsnivån. Dessa värden är statistiskt signifikanta men förklaringsgraden är låg och det bör tas i beaktning vid tolkning av resultaten. / Prior research has looked at the connection between dividends and various ownership structures, including family, foreign, and concentrated ownership. The goal of this study is to determine whether ownership structure affects dividends, as some intriguing questions in this area have been brought up by surveys. The owner holding the highest percentage of shares in this scenario, for both capital and voting shares, will be in the ownership structure. The survey spans the years 2012–2022 and comprises 168 listed companies. There are two components to the work's econometric approach. Several panel data regressions are carried out with respect to the full period in the first section. After splitting the survey period into two distinct time periods, an average is calculated for each company and period, which are then used to create two cross-sectional regressions. The significance level, coefficient values, and coefficients of determination are the main criteria used to evaluate and interpret the regressions. The study shows a positive relationship between the largest voting share and the dividend level; however, the largest capital share has a negative relationship with the dividend level. These values are statistically significant, but the degree of explanation is low, and this should be considered when interpreting the results.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-100251 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Jansson, Tobias, Arfwidsson, Eric |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds