Background: It is becoming increasingly common in health care that relatives have a significant role in palliative care at home. Some patients receiving care in a palliative phase choose to pass away at home, which implies that relatives need to take on a great responsibility for the patient's care. Aim: To describe the experiences and needs of relatives that provide support from the nurse in palliative care at home. Additionally the aim was to examine the method of data collection of all articles included in the thesis. Methodology: The applied methodology is a literature study of descriptive character based on fourteen scientific articles, searched and found on the Cinahl and PubMed databases, as well as through manual research. Result: Relatives provide care around the clock, resulting in limitations in their own daily activities and ignoring their own needs. The nurse’s support was portrayed both as deficient and satisfactory. Support to the relative in terms of relief facilitated the role for the relative as nurturers and reduced feelings of tiredness, demand, loneliness, and isolation. Decent availability and a good relationship with the nurse could reduce feelings of insecurity and fear with the relative. For the nurse to give the right information and communication to the relative could facilitate for the relative, and reduce feelings of confusion and frustration as well as the burden of the care. To get good bereavement support in the form of phone calls, letters and home visits could strengthen the entire family. Conclusions: Relatives need for various forms of support from nurses during and after the palliative care. Emotional support, bereavement support, accessibility, good relationship with nurses, information, and communication are essential for maintaining well-being of the caregiving relative. / Bakgrund: Det blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården att närstående får en betydande roll inom den palliativa vården i hemmet. De patienter som har sin sista önskan om att få dö hemma ger sina närstående ett stort ansvar. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter inom palliativ vård i hemmet samt beskriva närståendes behov av stöd från sjuksköterskan inom palliativ vård i hemmet. Vidare var syftet att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Litteraturstudien använde sig av en beskrivande design baserad på fjorton vetenskapliga artiklar som söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Resultatet: Visade att närstående kände ansvar dygnet runt, vilket resulterade i begränsning i vardagen då de satte sig själva och sina behov åt sidan. I de granskade artiklarna framställdes stödet från sjuksköterskan både som bristande och tillfredsställande. Vidare framkom att stöd i form av avlastning underlättade rollen som närståendevårdare och minskade känslor av trötthet, krav, ensamhet och isolering. God tillgänglighet och en bra relation med sjuksköterskan kunde minska känslor av osäkerhet och rädsla. Att ge rätt information och kommunikation kunde underlätta för närstående och reducera känslor av förvirring, frustration samt underlätta vårdtyngden. Att få bra efterlevandestöd i form av telefonsamtal, brev och hembesök kunde stärka hela familjen. Slutsats: Närstående har ett behov av stöd från sjuksköterskan under och efter vårdtiden genom avlastning, emotionellt stöd, tillgänglighet, god relation med sjuksköterskan, information och kommunikation samt bra efterlevandestöd.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-20844 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Elofsson, Bianca, Gonzalez, Evelyn |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds