Bakgrund: Det finns olika typer av demenssjukdomar och Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen i Sverige. AD karakteriseras av att nervceller i hjärnan dör som leder till försämring av minne och kognitiva förmågor. Det är ungefär 100 000 personer i Sverige som lever med AD och det är vanligast hos äldre över 65 år. Eftersom genomsnittsåldern hos människor ökar i hela världen ökar även antalet människor som får sjukdomen. I nuläget finns det ingen behandling som botar AD utan endast läkemedel som dämpar symptomen. I ungefär två decennium har forskare studerat AD och utvecklat aktiv och passiv vaccinering med varierande resultat. Tanken är att passiv vaccinering ska minska Amyloid-beta (Aβ) plack som anses vara av stor betydelse för sjukdomsförloppet och stoppa fortsättningen av förloppet och förbättra de kognitiva förmågorna. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att redogöra för rådande utvecklingsläge vid framtagandet av antikroppsbaserad terapi vid AD. Utifrån syftet ställdes tre frågeställningar upp. Frågeställning 1: Hur fungerar passiv vaccinering vid AD? Frågeställning 2: Hur tidigt behöver en behandling med passiv vaccinering sättas in vid AD och är det några personer som speciellt ska få behandling? Frågeställning 3: Vilken potential har passiv vaccinering vid AD och kommer behandlingen att bota AD? Metod: Detta examensarbete är en litteraturstudie baserad på 6 vetenskapliga artiklar. Resultat: Samtliga musstudier visade uppfylla sina syften. Alla tre antikropparna visade en effektiv penetration till hjärnan och effektiv reduktion av Aβ plack nivån. För Fas 1-studierna erhölls antikropparna vara säkra och väl tolererade hos människor upp till specifika doser. Antikropparnas förmåga att förbättra de kognitiva förmågorna hos människorna studerades via Mini-Mental State Examination (MMSE) där alla tre studierna presenterade ett MMSE värde före start av behandling men ingen Fas 1-studie presenterade MMSE värdet efter behandling, vilket betyder att antikropparnas förmåga att förbättra kognitiva förmågor inte har presenterats i dessa studier. Slutsats: Alla tre antikroppar studeras just nu i Fas 3-studier och förväntas att avslutas 2022- 2023. Det är fortfarande oklart om passiv vaccinering kommer att fungera för att bota AD. Studierna visar en reduktion av Aβ plack, dock är det viktigt att poängtera att studiegrupperna är små och studierna är sponsrade av läkemedelsföretagen. Läkemedelskandidaterna kan förhoppningsvis tillsammans med stamcellsterapi och anti-ag
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-82163 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Holmgren, Fanny |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för kemi och biomedicin (KOB) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds