Våld i nära relationer är ett samhällsproblem, och även om prevalensen till viss del är svårmätt så tyder forskningen på att omkring sju procent av Sveriges befolkning någon gång under livet drabbas. Internationella siffror tyder på att prevalensen i världen är omkring densamma som i Sverige och WHO arbetar med påtryckningar världen över för att få kvinnofridsfrågan på agendan. Sjuksköterskor på akutmottagningen träffar ofta våldsutsatta patienter då det är väldokumenterat att denna patientgrupp söker akutsjukvård i högre grad än övriga befolkningen, även av orsaker som inte har någon direkt koppling till våldsutsattheten. Socialstyrelsen menar i sin kunskapsöversikt ”Att se, vilja veta och att våga fråga” att screening för våldsutsatthet bör utföras i verksamheter med uppföljningsmöjlighet, såsom mödravård och psykiatri, och exkluderar akutsjukvården från denna rekommendation. Att möta våldsutsatta patienter på akutmottagningen ställer höga krav på sjuksköterskans förmåga till kommunikation, patientcentrerad vård, uppbyggnad av förtroende och teamarbete. Denna studie hade till syfte att beskriva sjuksköterskors upplevelse av samtal med patienter på akutmottagningen om våld i nära relationer. Studien genomfördes under våren 2016 som en intervjustudie där sju sjuksköterskor på en akutmottagning i södra Sverige intervjuades. Insamlat datamaterial analyserades enligt metoden induktiv innehållsanalys. Resultatet visar att sjuksköterskorna möter både förenklande och försvårande faktorer gällande utbildning, arbetsmiljö och teamarbete, samt att sjuksköterskorna präglas av en vilja att hjälpa våldsutsatta patienter trots att samtalet ibland upplevs som svårt. Patientens egen förmåga och vilja att tala om sin våldsutsatthet påverkar sjuksköterskans samtal i stor utsträckning. Slutsatsen av studien är att sjuksköterskor på akutmottagningen behöver utbildning och kontinuerligt stöd för att kunna möta denna till stor del osedda patientgrupp på ett sätt som blir förenligt med den personcentrerade vården, särskilt då miljön på akutmottagningen försvårar känsliga samtal med utsatta patienter. / Intimate partner violence (IPV) is a social problem, and although the prevalence is difficult to measure accurately, research indicates that somewhere around seven percent of the Swedish population is affected at some point during their lives. International numbers indicate that worldwide prevalence is about the same as in Sweden, and WHO is continuously pressuring governments around the world to put women’s’ health issues on the agenda. Nurses in emergency departments frequently encounter victims of intimate partner violence as it is well known that this patient category seeks emergency care to a higher degree than the average population, even from causes not directly associated with violence. In their systematic review “To see, want to know and to dare to ask”, The Swedish National Board of Health and Welfare claim that there is significant support for screening for IPV in health care settings better equipped for monitoring and follow-through, such as prenatal care and psychiatry, and emergency care is excluded from these recommendations. Encountering survivors of IPV in the emergency department demands that nurses are well equipped with competence in communication, patient centered care, trust building and teamwork. The aim of this study was to describe nurses’ experiences in patient interviewing about intimate partner violence in an emergency department setting. The study was carried out as an interview study during the spring of 2016, and seven nurses in an emergency department of southern Sweden were interviewed. The collected data was analyzed through inductive content analysis. Results indicate that nurses encounter both facilitators and barriers regarding education, working environment and teamwork, and that the nurses are characterized by a strong will to be of assistance to survivors of IPV even though it may be a difficult topic to address. The patient interview is also strongly influenced by the patient’s own will and ability to talk about being subjected to IPV. In conclusion, nurses in emergency departments need to be continuously educated and supported to be able to care for this largely unseen group of patients in a way that coheres with person centered care, especially since the physical environment in the emergency department makes sensitive issues harder to address.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-2344 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Schiller, Sofia |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds