<p> </p><h2>Sammanfattning</h2><p> </p><p>Studien syftade till att belysa hur vuxna patienter som isolerats på en infektionsavdelning upplever sin vårdtid. Den ville även utröna om patienterna från sitt perspektiv kunde ge några förslag på hur vårdprocessen skulle kunna förbättras. Fem informanter valdes ut genom bekvämlighetsurval och intervjuades utifrån en strukturerad frågeguide innehållande både faktafrågor, åsiktsfrågor och känslolägesfrågor. Den insamlade informationen bearbetades genom innehållsanalys. Denna process ledde fram till sex kategorier av vikt. Av dessa handlade tre om patienternas känslor och uppleveler – vilka var instängdhet, långtråkighet och fördelar av att vara isolerad – och tre berörde områden som informanterna ansåg kunde förbättras – bättre miljö, hjälp med tidsfördriv samt förbättrad information. Informanterna upplevde överlag att sjukvården tog väl hand om deras somatiska behov emedan det psykosociala omhändertagandet hade något större behov av förbättring. Slutsatsen blev att isolering kan ge upphov till både positiva och negativa känslor och att patienter ofta kan uppleva fluktuationer mellan dessa. Studien visade att behovet av god information inte kan anses vara tillfredsställt. Vidare önskade informanterna bättre hjälp från vårdpersonalen att hantera den tristess som uppkom under tiden som isolerad. Tristessen ökades av en ostimulerande miljö. Kvaliteten på omvårdnaden av isolerade patienter kan därmed ökas genom att öka resurserna inom dessa områden.</p><p> </p> / <p> </p><h2>Abstract</h2><p> </p><p>The study aimed to enlighten how adult patients isolated in an infection ward experienced their stay. A further object was to explore if the patients from their point of view could suggest any improvements in the nursing process. Five informants were chosen by convenience sampling and were interviewed using a structured questioning guide containing questions about facts, opinions and emotions. The collected information was processed with content analysis. This process resulted in six categories of importance. Three of these were about the informant’s feelings and experiences – which were a feeling of being shut in, boredom and advantages of being isolated – and the other three concerned areas that the informants thought could be improved – better environment, help with recreation and improved information. The total experience of the informants was that the medical service handled their somatic needs well while improvements can be done considering the psychosocial care. The conclusion is that isolation care can bring both positive and negative feelings and that the patients often experience fluctuations between these. The study showed that the need of information is not satisfactory fulfilled. Furthermore the informants wished for better help from the hospital staff to counteract the boredom brought on by isolation. This boredom was increased by an uninspiring environment. The quality of care of isolated patients can be improved by increased resources in these areas.</p><p> </p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:uu-106695 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Erlandsson, Karin |
| Publisher | Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0018 seconds