Bakgrund Meticillinresistent Staphyloccus aureus är ett hälsoproblem som har en ökad spridning och är en aktuell hälsofråga som berör sjukvården. Anledningen till den ökade spridningen är bland annat dålig handhygien samt för lite kunskap inom ämnet. En strategi för minskning av spridningen av MRSA är att se till att patienten får eget rum för avskildhet. Sedan är det av vikt att patienter som bär MRSA får förmedla sina tankar och upplevelser för att få sina behov tillgodosedda. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av meticillinresistent staphylococcus aureus på sjukhus. Metod Denna litteraturöversikt har fullföljts av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en kvantitativ vetenskaplig artikel. Artiklarna som använts har hämtats från databaserna CINAHL Complete och PubMed och utvärderas i enhet med Fribergs metod. Resultat Resultatet presenteras i två huvudteman: Känslan av att vara MRSA bärare och skam, samt stigma och kontakten med närstående. Upplevelsen av vård för MRSA bärare innebär isolering, förändringar i kontakten med vårdpersonal samt vårdpersonalens otillräckliga kunskaper inom ämnet. Diskussion Litteraturöversiktens resultat diskuteras med hjälp av Katie Erikssons teori som handlar om lidande med tre begrepp i fokus: Sjukdomslidande, Vårdlidande och Livslidande. Det som främst diskuteras är kunskapsbrist, isolering och vårdpersonals bemötande. / Background Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a concern in healthcare as it is becoming more widespread and is a current health issue that is commonly found in healthcare settings. The reason for the increased spread is, among other things, poor hand hygiene and too little knowledge on the subject. One strategy for reducing the spread of MRSA is to ensure that the patient has his or her room for privacy. Furthermore, it is essential that patients who carry MRSA are allowed to convey their thoughts and experiences in order to have their needs met. Aim The aim is to bring out the patient’s feelings about living with MRSA in hospital. Method This literature review has been completed by teen qualitative scientific articles. The articles used have been retrieved from the CINAHL Complete and PubMed databases and are assessed andevaluated following Friberg's method. Results The result depicts two main themes: are divided into subgroups. The feeling of being an MRSA carrier and the feeling of shame. As well as stigma and contact with relatives. The experience of the care of MRSA carriers who have themes: isolation, contact with health professionals and insufficient knowledge of the subject. Conclusion The results of the literature review are discussed on the basis of Katie Eriksson's theory of suffering with the following concepts in focus: disease suffering, care suffering and life suffering. The main findings discussed are lack of knowledge, isolation and the treatment of health care professionals.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-9310 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Peci, Albana, Steinke, Laura |
| Publisher | Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds