Bakgrund Barnmisshandel strider mot både svensk lagstiftning och mot Barnkonventionen. Trots detta far barn illa i Sverige än idag, med konsekvenser som fysisk och psykisk ohälsa samt utebliven utveckling. Om situationen inte upptäcks innebär det ett direkt hot mot barnets hälsa och liv. Eftersom all hälso- och sjukvårdspersonal går under anmälningsskyldighet och för att hälso- och sjukvården ibland är den enda instansen som kan upptäcka de barn som far illa, behövs kunskap om vård av barn som far illa. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva vård av barn som far illa. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar var av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod och inhämtades från två olika databaser: PubMed samt CINAHL. Därefter kvalitetsgranskades artiklarna enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys utfördes för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Denna litteraturöversikt resulterade i tre huvudkategorier: Identifiering av barn som far illa, Hälso- och sjukvårdens hantering av barn som far illa och Samverkan med andra professioner. Vård av barn som far illa innefattade identifiering, där kännetecken på barnmisshandel presenterades, samt hanteringen av dessa barn, där förhållningsättet gentemot barnet och familjen samt åtgärder ingick. Tidsbrist, bristfällig kunskap och rädsla var hinder som försvårade vård av barn som far illa. Samverkan mellan olika professioner var fördelaktigt för såväl identifiering som hantering. Slutsats Litteraturöversikten beskrev vård av barn som far illa. Att identifiera dessa barn var en förutsättning för adekvata åtgärder. Hinder för vård presenterades också och en medvetenhet om dessa hinder kan bidra till det förebyggande arbetet. Samverkan med andra professioner visade sig vara av stor betydelse för dessa barns vård. Det personcentrerade förhållningssättet var både ett verktyg för identifiering samt en förutsättning för adekvat vård. / Background Despite the fact that child abuse is illegal today and contravenes the UN Convention on the Rights of the Child, child abuse still frequently occurs in Sweden, resulting in physical and psychological sequelae which could appear as physical and mental illness as well as subsequent development. Undetected child maltreatment implies a menace to both health and life. Since healthcare professionals are mandated reporters and the healthcare system might be the only institution to detect maltreatment, it is of great importance that healthcare professionals have sufficient knowledge regarding child abuse. Aim The aim was to describe the care of abused or neglected children. Method A non-systematic literature review was conducted including 16 scientific articles of qualitative, quantitative, and mixed-method design. The articles were obtained from two different databases: PubMed and CINAHL. Subsequently, the articles underwent Sophiahemmet University´s assessment basis for scientific classification and quality. To analyze and compile the results, an integrated data analysis was used. Results Three main categories were identified: Identification of child abuse, Management of an abused child and Interprofesional collaboration. The identification of maltreatment is a prerequisite for being able to care for abused or neglected children. Depending on the way in which the child was harmed, different care measures were required. Time constraints, insufficient knowledge, and fear are barriers that could make it difficult to identify and care for abused children. Interprofessional collaboration was beneficial for both identification and care. Conclusions The literature review described the care of abused children. Identifying these children was a prerequisite for adequate measures. Barriers to care were also presented, whereas an awareness of these barriers could contribute to the preventive work. Cooperation with other professions proved to be beneficial for the care of these children. The person-centered approach was both a tool for identification and a prerequisite for adequate care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-5132 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Engelkes, Liv, Tollsten, Ellen |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0045 seconds