Abstrakt Bakgrund: Den palliativa vården inkluderar en stor patientgrupp. Palliativ vård ges både på institutioner och i allt större utsträckning i patientens hem. Det är viktigt att bemöta patienten och anhöriga i sin helhet och erbjuda dem båda en värdig och kvalitativ tid i livets slutskede. Detta innebär en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonalen som måste uppmärksamma när vården ändrar riktning mot vård i livets slutskede. Trots att sjuksköterskan inte har huvudansvaret i den palliativa omvårdnaden har hen en betydelsefull roll i den palliativa vården. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person som vårdas i en sen palliativ fas inom slutenvård och hemsjukvård. Metod: Det metodologiska tillvägagångssättet som användes var en kvalitativ studie, som består av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar utifrån anhörigas perspektiv. Resultat: Utifrån analysen framkom det två huvudkategorier: Brist på stöd och Värdig död samt fem underkategorier. Resultatet visar hur viktig det är med kommunikation och informationsutbyte, även relationen och tillgänglighet mellan vårdpersonalen och de anhöriga i denna svåra fas. Samt vikten av personcentrerad vård och konflikter som uppstått i livets slutskede utifrån anhörigas perspektiv. Slutsats: Resultaten indikerar på att sjukvården borde se över sina riktlinjer för att kunna tillgodose anhörigas behov av stöd. Sammanfattningsvis har anhöriga behov av gott bemötande samt behov av stöd i olika sammanhang. Anhörigas upplevelse av palliativ vård i livets slutskede påverkar deras syn på palliativ vård i helhet. Det hjälper patientens anhöriga att även att bearbeta svår sorg på ett mer fridfullt sätt. / Background: Palliative care includes a large group of patients and is provided both in institutions and to an increasing extent in the patient's home. It is important to provide holistic care for patients and relatives and offer them a dignified and high-quality experience in the final stages of life. However, it can be challenging for healthcare staff to recognize when a patient's care should shift toward palliative measures. Purpose: The purpose was to describe the experience of being a relative of a person who is cared for in a late palliative phase in inpatient and home care. Method: A qualitative literature study. The study makes use of ten qualitative articles that describe relative`s perspectives. Result: Based on the analysis, two main categories emerged: Lack of support and Dignified death and five subcategories that show how important it is with communication and information exchange, also the relationship and availability between the care staff and the relatives. As well as the importance of person-centered care and conflicts that have arisen in the final stages of life. Conclusion: The results indicate that the health service should review its guidelines to be able to meet relatives' needs for support. Relatives have a need for good treatment and a need for support in various contexts. Relatives' experience of palliative care at the end of life affects their view of palliative care and affects them personally. It also helps them to process the grief process in a more peaceful way.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-54693 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Eskandari, Farinaz, Soozan, Fatemeh |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för vårdvetenskap (VV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds