Bakgrund: Personcentrerad omvårdnad är beroende av kommunikationen mellan vårdgivare och vårdsökande person. Andelen utlandsfödda i Sverige och övriga världen ökar samtidigt som denna grupp rapporteras ha sämre tillgång till hälso- och sjukvård och sämre hälsa än icke utlandsfödda. Därför står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Syfte: Att beskriva vårdsökande personers erfarenheter av att kommunicera med vårdpersonal då gemensamt modersmål saknas. Metod: En litteraturöversikt bestående av 14 artiklar skrivna med kvalitativ metod som söktes fram i databaserna Cinahl och PsycINFO. Analys utfördes induktivt och utmynnade i fyra kategorier. Resultat: Språkbarriärer inverkar på vårdens kvalitet och individens tillgång till vård. Kommunikation i vårdmötet upplevs som svårare än annan kommunikation och kan leda till att vårdsökande personer sluter sig gentemot vårdpersonal. Empatiskt bemötande, tålamod och intresse från vårdpersonal förbättrade upplevelsen. Informell tolk användes till följd av okunskap om att professionell tolk tillhandahölls. Slutsats: Vårdens tillgänglighet för personer som upplever språkbarriärer måste öka. Vårdpersonal bör anpassa sitt språk och försäkra sig om att vårdsökande personer förstår. Vården måste bli bättre på att informera om och bistå med lämpliga tolkar – val av tolk ska utgå från personens önskemål. Vidare forskning kan göras för att hitta fler sätt att arbeta personcentrerat trots språkbarriärer. / Background: Person-centered care is dependent on communication between healthcare provider and patient. The proportion of foreign-born in Sweden and the rest of the world increases. A group with less access to healthcare and poorer health than non-foreign-born. This presents major challenges to healthcare. Objective: To describe patient´s experiences of communicating with healthcare professionals in the absence of a common mother tongue. Methods: A literature review consisting of 14 articles with a qualitative approach that were retrieved from the databases CINAHL and PsycINFO. Analysis was made using an inductive approach resulting in four categories. Results: Language barriers affect quality of, and access to care. Communication in healthcare was perceived as more difficult than other communication and might lead to patients distancing themselves from healthcare professionals. Empathy, patience and interest from healthcare professionals improves patient´s experience. Informal interpreters are often used due to a lack of knowledge regarding professional interpreters. Conclusions: Healthcare availability for persons experiencing language barriers needs to increase. Professionals need to adapt their language and ensure that patients understand. Healthcare professionals must inform patients about, and assist with appropriate interpreters based on the person’s preferences. Further research may identify alternate ways to work person-centered despite language barriers.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-30466 |
Date | January 2016 |
Creators | Hörberg, Daniel, Ekvall, Terje, Nordholm, Kajsa |
Publisher | Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds