Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares överväganden inför ett beslut om huruvida en polisanmälan bör göras vid misstanke om fysisk misshandel av barn och vilken betydelse barnperspektivet får i övervägandet. Socialsekreterare ställs dagligen inför svåra bedömningar och beslut som påverkar familjer på ett eller annat sätt. Enligt Socialstyrelsens vägledning är det för socialtjänsten en möjlighet men ingen skyldighet att polisanmäla fysisk misshandel av barn. Bedömningen läggs på socialtjänsten att utifrån varje enskilt fall göra en professionell bedömning om en polisanmälan bör göras. Detta övervägande om att göra en polisanmälan vid fysisk misshandel av barn har undersökts genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fem socialsekreterare. För att få ett bredare perspektiv kom respondenterna från olika delar av landet samt olika stora kommuner. Den teoretiska referensram som valts i denna studie är Eileen Munro´s modell om effektivt arbete med skydd av barn. Denna belyser de problematiska ställningstaganden som det sociala arbetets praktik innebär. Studien kommer fram till att det är en komplex sammansättning avvägningar som ligger till grund för hur huruvida socialsekreteraren väljer att polisanmäla en misstänkt barnmisshandel eller inte. Personliga värderingar och erfarenheter påverkar socialsekreterarens syn på misshandelns karaktär och allvar. Barnperspektivet skiljer sig mellan socialsekreterare som genom egna erfarenheter och tolkningar skapar ett perspektiv på vad som kan anses vara bäst för barnet. Den straffrättsliga logiken ställs mot den sociala utrednings- och behandlingslogiken som bromsas upp av förundersökningssekretessen. Relationen mellan socialtjänsten och familjen är betydande för övervägandets utgång. Det är viktigt att behålla en god relation till familjen vilket kan bli problematiskt eftersom vad som är bäst för barnet inte alltid överensstämmer med föräldrarnas åsikter. Barnet rättigheter hamnar ofta i konflikt med föräldrarnas rättigheter. Intuition även kallad magkänsla fyller en funktion i övervägandet men anses inte legitim att grunda ett övervägande på. Samtidigt är det den som indikerar att något är fel och som driver socialsekreterarens vilja att samla mer information. / The aim of this study is to investigate the social secretary´s consideration before a decision on whether a police report should be made in cases of suspected physical abuse of children and the importance of the child´s perspective in this consideration. Social workers are daily confronted with difficult judgments and decisions that affect families in one way or another. According to the Swedish social board it is for social services a possibility but no obligation to make a police report of physical abuse of children. The social services shall from each individual case make a professional assessment if a police report should be made or not. This consideration about making a police report about a physical abuse of children has been investigated by a qualitative study in the form of semi-structured interviews with five social workers. To get a broader perspective the respondents came from different parts of the country and various sized municipalities. The theoretical framework adopted in this study is Eileen Munro's model for effective child protection. This highlights the problematic positions as social work means in practice. The study concludes that there is a complex composition of considerations that underpin how whether the social worker chooses to make a police report of a suspected child abuse or not. Personal values and experiences affect social secretary's views on the nature and seriousness of the abuse. The meaning of the child's perspective differs between the social workers that through ones own experiences and interpretations create a perspective on what can be considered best for the child. The legal logic is set against the logic of social investigation and processing that is slowed down by the confidentiality of judicial investigations. The alliance between social services and the family are important for the considerations outcome. It is important to maintain a good relationship with the family, which can be problematic because what is best for the child is not always consistent with their parent’s opinions. The child’s rights are often put in conflict with the rights of parents. Intuition or, so called gut feeling fulfil a function in consideration but is not seen as legitimate to base a consideration of. At the same time it indicates that something is wrong and the intuition is what drives the social secretary's desire to gather more information.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-5800 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Lindell, August |
| Publisher | Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds