Murder is something that both horrifies and arouses interest in our society. The media is acontributing factor to the different portrayals of murderers, potentially affecting the public'sunderstanding of the crime and the perpetrators behind it. This study analyses the representation of female murderers in podcasts. The research questions are based on Norman Fairclough's three-dimensional model of critical discourse analysis. Thus, they aim to analyse how women are represented in podcasts, how the representations challenge or reproduce female stereotypes, andhow this can be seen problematic from a broader social context. This is done through a criticaldiscourse analytic perspective, where the aim is to understand how different linguistic choices andnarratives about female murderers can challenge or reproduce different discourses about women.To understand the deeper meaning of the text, we use a theoretical framework consisting offraming theory, gender theory, narratology and a theoretical understanding of stereotypes. The study is concluding that the female murderers included in the empirical material of the studyare portrayed as both emotionally driven as well as evil and vengeful. The former characteristic canbe linked to how the stereotypical woman is considered and the latter to the stereotypical femalemurderer. The consistent discourses that are interpreted from the empirical material are that thewoman is the weaker gender and that female murderers are the opposite of the stereotypicalwoman. The study is also concluding that this can be seen as problematic in a wider social context.This can influence the public's perception of the reality of female murderers and help to perpetuatethe discourses and stereotypes as well as gender roles in society. The study also finds that revengeis often portrayed as the motive for the murder even though there could be other underlying causes,such as women abuse and mental illness which were not discussed in the material. The conclusions of the study are that the empirical material reproduces the different stereotypesof what a woman is and is not. This can be further problematised by the fact that the work ofdissolving gender roles and stereotypes is halted or made more difficult. It is also possible tointerpret that those who benefit from this are the media who receive news with higher news value.The study is also concluding that there may be underlying motives for the murders that are hiddenin larger societal problems, such as the abuse of women and mental illness. Failure of the media toaddress such perspectives could be problematic for society and individuals by continuing to taboothese topics, which are currently major societal problems. / Mord är något som både förskräcker och framkallar intresse i vårt samhälle. Medier är enbidragande faktor till olika framställningar av mördare vilket potentiellt kan inverka påallmänhetens förståelse av brottet och gärningsmännen bakom det. Denna studie analyserarrepresentationen av kvinnliga mördare i podcasts. Frågeställningarna grundar sig i NormanFaircloughs tredimensionella modell av kritisk diskursanalys. De går således ut på att analysera hurkvinnorna framställs i podcasts, hur framställningarna utmanar eller reproducerar kvinnligastereotyper, samt hur detta kan ses problematiskt ur ett vidare socialt sammanhang. Detta görsgenom ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, där syftet är att förstå hur olika lingvistiska val ochberättelser om kvinnliga mördare kan utmana eller reproducera olika diskurser om kvinnor. För attförstå textens djupare mening använder vi oss av ett teoretiskt ramverk bestående avgestaltningsteorin, genusteorin, narratologi samt en teoretisk förståelse av stereotyper. Studien visar att de kvinnliga mördare som inkluderas i studiens empiriska material framställs sombåde känslostyrda samt onda och hämndlystna. Den förstnämnda egenskapen kan kopplas sammanmed hur den stereotypa kvinnan anses vara och det sistnämnda med den stereotypiska kvinnligamördaren. De genomgående diskurserna som tolkas ur det empiriska materialet är att kvinnan ärdet svagare könet och att kvinnliga mördare är en motsats till den stereotypa kvinnan. Studien visaräven att detta kan ses problematiskt i en större social kontext. Detta då det kan influeraallmänhetens verklighetsuppfattning om kvinnliga mördare och bidra till att befästa diskursernaoch stereotyper samt genusroller i samhället. Studien visar till sist även att hämnd ofta porträtterassom motivet till mordet trots att det kan finnas andra bakomliggande orsaker somkvinnomisshandel eller psykisk ohälsa vilket inte diskuterades i materialet. Studiens slutsatser är att det empiriska materialet reproducerar de olika stereotyperna kring vad enkvinna är och inte. Detta kan vidare problematiseras genom att arbetet med att upplösa genusrolleroch stereotyper stannar upp eller försvåras. Det går även att tyda att de som gynnas av detta ärmedier som får nyheter med mer nyhetsvärde. Studiens slutsats är även att det kan finnasbakomliggande motiv till morden som döljer sig i större samhällsproblem som kvinnomisshandeloch psykisk sjukdom. Om medier inte tar upp sådana perspektiv kan det bli problematiskt församhälle och individer genom att fortsatt tabubelägga dessa ämnen som idag är storasamhällsproblem.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-93064 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Posio, Emma, Lindvall, Amanda |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds