Using two reports from the The Riksdag’s Social Affairs Committee, this essay has examined and analyzed discourses that are expressed in how the Riksdag describes the social services. The material has been analyzed using critical discourse analysis and Foucalts terms Power/knowledge to see what can be said about how the social services are described and constructed. The dicourses I could identify in the material was a legal discourse where the social service is defined based on legislation where the words used to describe the goal of the social services is not being discussed. Knowledge-based discourse where the social service is mainly described in terms of a flawed organization and where the solution is more knowledge, a discourse I chose to call unity where a consensus is manifested regarding the social services and finally the formalized discourse where there is indications of a discursive change towards a higher level of formalized language-use that affects how the Riksdag constructs the social services. This essay also discusses the importance of examining how the Riksdag constructs the social services through the use of language and that how they use the language affects how the social services is understood which impacts the social work. Lastly I argue that an examination of how power/knowledge is expressed is needed to, among other things, make it possible to introduce alternative and new discourses. / Den här uppsatsen har genom två betänkanden från riksdagens socialutskott undersökt och analyserat de diskurser som kommer till uttryck i hur riksdagen framställer socialtjänsten. Genom kritisk diskursanalys och Foucaults begrepp makt/kunskap har materialet analyserats för att se vad Foucaults begrepp kan säga oss om hur socialtjänsten framställs. Diskurser jag kunde identifiera i materialet var en juridisk diskurs där socialtjänsten definieras utifrån lagstiftning där betydelsen av begrepp som beskriver socialtjänsten inte diskuteras. En kunskapsdiskurs där socialtjänsten främst beskrivs i termer av en organisation som brister och vars lösning är mer kunskap, en diskurs jag valt att kalla enighetsdiskursen där det manifesteras en enighet och där konflikter inte synliggörs, och till sist formaliseringsdiskursen som indikerar en diskursiv förändring mot ett mer formaliserat språkbruk kring bland annat socialtjänsten som påverkar hur riksdagen yttrar sig angående socialtjänsten. Vidare diskuteras vikten av att rikta fokus mot hur riksdagen använder språk för att konstruera socialtjänsten och hur det påverkar förståelsen av socialtjänsten samt hur det i sin tur påverkar det sociala arbetet. Dessutom menar jag att processer kring hur makt/kunskap utövas behöver synliggöras, bland annat för att möjliggöra introduktionen av nya och alternativa diskurser.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-9136 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Lagercrantz, Hjalte |
| Publisher | Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds