The aim of the study is to examine whether and how the children who have difficulties with the language receive the help they need from the preschool teachers in order to improve their language development. Interview of semi-structured model with five preschool teachers at different kindergartens in the same municipality was conducted, where the pedagogues experiences were requested which methods/routines they work with to detect if children have language problems and what methods/ tools they use to help and stimulate language development, and how they have worked with that has given the best language enhancement in children with language difficulties. The theoretical starting points in my study are sociokulturellt perspektiv, what child can be achieve with help without help, as well as phonological awareness that is the doctrine of the sound and its function. TRAS – the schedule Early registration of language development is a tool to promote language difficulties. It is also important to keep in mind that each child has their own language development rate. TRAS – the schedule is a useful tool with extensive questions, to identify what the child is struggling with and shows what is reasonable to be able to be in a certain age. TRAS is also a useful tool for detecting minor language problems. Babblarna and FonoMix used to stimulate language development in the municipality. Some kindergartens also use character support and support for supporting language development. Engaging high-quality reading and games with language elements increase the interest in communicating. Rhymes and chants can also increase language development. But most important is a good approach and to do something together with the kids. / Syftet med studien är att undersöka om och hur de barn som har svårigheter med språket får den hjälp de behöver av förskollärarna för att deras språkutveckling ska förbättras. Intervju av semistrukturerad modell med fem förskollärare på olika förskolor inom samma kommun utfördes, där pedagogernas erfarenheter efterfrågades om vilka metoder/rutiner de arbetar med för att upptäcka om barn har språksvårigheter och vilka metoder/verktyg de använder för att hjälpa och stimulera språkutvecklingen, samt vilket sätt de har arbetat med som har givit bästa språkförbättringen hos barn med språksvårigheter. De teoretiska utgångspunkterna i min studie är sociokulturellt perspektiv, vad barnet kan uppnå med hjälp och vad det kan uppnå utan hjälp, samt fonologisk medvetenhet som är läran om ljudet och dess funktion. TRAS–schemat tidig registrering av språkutveckling är ett verktyg för att främja språksvårigheter. Det är även viktigt att tänka på att varje barn har sin egen språkutvecklingstakt. TRAS–schemat är ett användbart verktyg med omfattande frågor, för att ringa in vad barnet har svårt för och visar på vad som är rimligt att kunna i viss ålder. TRAS är även ett användbart verktyg för att upptäcka lättare språksvårigheter. Babblarna och FonoMix används för att stimulera språkutvecklingen i kommunen. Vissa förskolor använder även tecken som stöd och bildstöd för att stimulera språkutvecklingen. Engagerad högläsning med kvalitet och lekar med språkinslag ökar intresset att kommunicera. Rim och ramsor kan också öka språkutvecklingen. Men det viktigaste är ett bra förhållningssätt och att göra någonting tillsammans med barnen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-73015 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Hjerpe, Sara |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds