Return to search

Folkskollärare – Vilka egenskaper prioriterades av profession och huvudman? : En utbildningshistorisk studie om lärarprofessionens yrkeskrav från lärarkår och huvudman 1910–1920.

Syftet med denna uppsats var att genomföra fallstudier av besvär som inkommit från yrkesverksamma lärare till domkapitlet gällande tillsättning av lärartjänster inom folkskolan. Huvudsakligen ur ett mikrohistoriskt perspektiv där enskilda lärares åsikter får representera lärarkårens åsikter inom riket.Källmaterialet som har använts är uteslutande förstahandskällor i form av brev och dokument från och till lärare, folkskoleinspektörer, skolråd och andra som haft någonting att tillföra i det specifika fallet. Frågorna som ställdes till undersökningen var vad de yrkesverksamma lärarna ansåg som väsentliga krav eller kriterier vid en tillsättning av lärartjänster inom folkskolan, vad huvudmannen eller tillsynsansvarig ansåg var viktiga kriterier eller krav vid tillsättning av lärartjänster inom folkskolan samt hur processen för en sådan anställning såg ut. Undersökningen har visat att stort fokus under folkskolläraryrkets professionaliseringsprocess har varit att höja yrket och yrkesgruppens sociala status inom samhället. Från att ha varit ett fysiskt krävande, dåligt betalt yrke förknippat med fattigdom och bönder, till en etablerad, väl respekterad yrkesprofession. Det var de yrkesverksamma själva som tidigt tog taktpinnen genom att organisera möten och ge ut tidningar. Allt i syfte att själva styra processen. Än idag är yrkeskåren drivande i professionens utveckling. Jag minns läraruppropet, hur yrkeskåren i modern tid tog till tidningar och internet för att lyfta budskapet att lärare var det viktigaste yrket som fanns, men den monetära ersättningen speglade inte detta. Trots en utbildning av liknande längd som en veterinär eller civilingenjör tjänade de mindre än outbildad vårdpersonal inom den kommunala omsorgen. Jag vill tro att viljan att driva fram förbättring inom och för yrket kommer från den resa professionen har gjort från folkskolestadgans införande i mitten av 1800-talet.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-91844
Date January 2022
CreatorsLumberg, Alexander
PublisherKarlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0017 seconds