I denna studie undersöks syn på professionalism i tre länder, Sverige, Tyskland och Belgien. Syften är att se hur lärarna anser att staten, media och aktörerna i den lokala kontexten påverkar deras självbild som professionell och att undersöka likheter eller olikheter i synen. I kapitlet om litteratur behandlas de traditionella teorier i Sverige och nya synsätt på professionalism i internationell litteratur. Med förändringen i samhället de senaste åren har även här utvecklats en ny syn på professionalism. Globaliseringen och kommersialiseringen har tagit över och har stort inflytande på skolor och lärare. Vissa forskare kräver ett nytt bemötande av den nya situationen och ett annorlunda tänkande med anpassningen till de nya förhållandena. Jag valde kvalitativ forskningsintervjun som metod för att komma fram till detaljerade svar. Lärarna intervjuades personligen, delvis per telefon. Inspelade intervjuer transkriberades ordagrant. Jag valde lärarna från olika bakgrund, kön och åldersgrupp. I studien undersöks lärarnas uppfattning om professionalism i yrket och vilken roll erfarenhet spelar i deras syn. Relationen mellan lärarna och staten och i vilken mån staten uppskattar sina lärare genom lönen tas upp som en viktig fråga. Studien undersöker också i vilken utsträckning lärarna känner sig uppskattade av samhället, kolleger, elever och föräldrar, och av media. Slutligen tas frågan om kunskapsförmedling och mentorskapet/coaching upp. Det finns många likheter i åsikterna hos lärarna i de tre länderna. Det jag mest vill uppmärksamma är synen på statens erkännande, i form av lön och hållning vis à vis mentorskapet. Vad beträffar statens erkännande ser svenska lärare sig undervärderade. Man anser att staten ingriper för mycket i lärarnas professionella arbete. Mentorsarbete betraktas i Sverige som viktigt men känns som överdrivet. Mentorsarbete i den omfattningen som i Sverige finns inte i Belgien och Tyskland. Här ligger tyngdpunkten på ämnesundervisning. Coaching betraktas som nödvändig, men i en mycket begränsad omfattning. Lönerna i Belgien och Tyskland ligger på ett tillfredsställande nivå, medan de ligger under lärarnas förväntan i Sverige. Således speglar lönen här en viss avsaknad av förtroende för lärarnas arbete.Avslutningsvis behandlas i diskussionen utmaningen med ekonomiseringen och globaliseringen av lärarnas värld och dessutom en ny utmaning på det digitala området. Arbetets slutsats är att lärarna behöver anpassa sig till de nya situationerna och lära nya färdigheter. Kompetensutveckling är ett grundläggande behov för utveckling av lärarprofessionen. Dessutom finns det en uppmaning till ökat förtroende och mer respekt för lärarnas professionalism från statens och mediernas sida för att locka nya lärare till jobbet och därmed säkra en framtida kompetent och professionell undervisning. Det behövs också ett starkt lärarförbund för att försvara lärarnas professionalism, deras status och privilegier så att lärarna får mer inflytande över sin egen arbetssituation.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-104190 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Werland, Herad |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds