Den ökade globaliseringen av arbetsmarknaden har resulterat i att internationella projekt bedrivs i högre omfattning. Detta är särskilt vanligt inom mjukvarubranschen, där företag ofta anställer dataspecialister från andra länder för att bredda sin kompetens. Internationella projekt innebär fler kulturskillnader på arbetsplatserna. Detta kan både äventyra och berika ett projekt, beroende på hur projektdeltagarna upplever och hanterar olikheterna. I den här studien är syftet att undersöka hur projektdeltagarna i en multikulturell projektgrupp, i mjukvarubranschen, upplever de olika kulturskillnaderna. I takt med att arbetsplatserna blir mer multikulturella har det skapats ett ökat behov av att få kunskap om olika kulturer. För detta är Hofstedes kulturdimensionsteori en vanligt förekommande referensram, vilken är en grov generalisering av olika kulturer. Detta leder in på studiens andra syfte, som innebär att studera om generaliseringarna av kulturer kan användas för att förstå hur projektdeltagare upplever kulturskillnaderna i en multikulturell projektgrupp. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ fallstudie inom mjukvarubranschen, där två indier och två svenskar i en projektgrupp inom mjukvarubranschen har intervjuats. Projektgruppen och respondenterna har befunnit sig i Karlstad, Sverige. Empiri har relaterats främst till Hofstedes kulturdimensionsteori. Med utgångspunkt från analysen har det studerats om Hofstedes teorier kan tillämpas i syfte att få förståelse för projektdeltagarnas upplevelser av kulturskillnaderna i en projektgrupp. Studien är inriktat på multikulturella projekt och tar inte hänsyn till projekt generellt. Endast de kulturskillnader som omfattas av Hofstedes fem kulturdimensioner beaktas. Det finns en sjätte kulturdimension, men den behandlas inte i den här undersökningen. Hofstedes kulturdimensionsteori visar tydliga kontraster mellan de undersökta kulturerna, men det framgår dock att respondenternas upplevelser av kulturskillnaderna inte är lika tydliga som Hofstedes undersökning åskådliggör. Slutsatsen av detta är att så pass generella beskrivningar av kulturer inte är applicerbara på individnivå, utan passar bättre att tillämpa när stora grupper ska studeras. Under intervjuerna framgår det att de indiska respondenterna upplever att de påverkas mer av kulturskillnaderna i projektgruppen än vad de svenska respondenterna upplever att de själva gör. Projektdeltagarna upplever att kulturskillnaderna påverkar gruppen främst informellt och inte gällande det formella arbetet. Respondenterna anser inte att kulturskillnaderna påverkar gruppen i någon större utsträckning, vilket troligtvis kan bero på att det finns en viss förkunskap och erfarenhet av varandras och andras kulturer, det vill säga kulturell intelligens. En annan bidragande faktor kan vara att de indiska respondenterna verkar ha en förmåga att anpassa sig till den svenska kulturen och arbetssättet. För vidare forskning skulle det vara intressant att studera hur kulturskillnaderna i en projektgrupp påverkar projektdeltagarnas samarbete. För att studera påverkan istället för upplevelser, skulle studien troligtvis behöva vara mer omfattande, såsom ett större antal respondenter under en längre tidsperiod. / The labor market has become more globalized, which has resulted in an increase of international projects. This is especially common in the software industry, where companies often hire computer specialists from other countries, to broaden the organizations’ expertise. International projects mean more cultural differences at workplaces. This can both disadvantage and enrich a project, depending on how the project participants perceive and handle the differences. The intention for this study is to explore how the project participants in a multicultural project, in the software industry, experience the cultural differences. As the workplaces become more multicultural, there is an increased need for knowledge about different cultures. For this, Hofstede’s cultural dimensions theory is a frequently used reference, which is a broad generalization of different cultures. This leads to the second aim for this study, which is to examine if generalizations of cultures can be used to understand how project participants perceive cultural differences in a multicultural project. The study was conducted through a qualitative case study in the software industry, where two Indians and two Swedes in a project were interviewed. The project team and the respondents are placed in Karlstad, Sweden. Empirical data has been related mainly to Hofstede’s cultural dimensions theory. In the analysis it has been studied if Hofstede’s theories are suitable to use for understanding the project participants' perceptions of the cultural differences in a project. The study is focusing on multicultural projects and does not considering projects in general. Only those cultural differences covered by Hofstede’s five cultural dimensions have been taken into account. There is a sixth dimension in Hofstede’s theory, but this one has not been considered in this study. Hofstede’s cultural dimension theory is showing obvious contrasts between the studied cultures, but it appears though that the respondents' perceptions of cultural differences are not as clear as in Hofstede’s study. The conclusion is that general descriptions of cultures are not applicable on individuals, but are suitable for studying large groups. During the interviews, it appears that the Indian respondents consider that they are more affected by cultural differences in the project, than the Swedish respondents do. The project participants perceive that cultural differences affect the group mostly informal and not concerning the formal work. The respondents do not believe cultural differences affect the group in any significant way, which is probably due to that there is some prior knowledge and experience of each other and other cultures, namely cultural intelligence. Another contributing factor could be the Indian respondents’ ability of adapting to Swedish culture and its way of working. For further research it would be interesting to study how cultural differences in a project influence the project participants' cooperation. To study the influence rather than the perceiving, the study would probably have to be more substantial, such as a greater number of respondents for an extended period of time.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-27415 |
Date | January 2013 |
Creators | Myrén Zreloff, Mia, Markström, Josefin |
Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan, Karlstads universitet, Avdelningen för informatik och projektledning, Karlstads universitet, Handelshögskolan, Karlstads universitet, Avdelningen för informatik och projektledning |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds